Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Patienterna betalade hans uppfinning

Publicerad: 19 september 2013, 05:00

Hans insatser under kalla kriget ledde till Nobels fredspris. Men James Muller valde till slut ändå jakten på fett före kampen mot kärnvapen för att rädda liv.


James Muller har ett stort, stillsamt leende och en stadig blick. Han talar eftertänksamt men gör klart att hans tro på den egna uppfinningen är benhård – en ny metod att upptäcka de fettrika plack i hjärtats kranskärl som kan leda till en allvarlig infarkt.

– Plack bestående av mest bindväv är harmlösa och ger sig inte i väg ut i blodbanan så lätt, men fettrika plack skördar människoliv, säger James Muller.

I dag kan kranskärlsundersökningar genomföras med intravaskulärt ultraljud som visar var kärlet är trångt. Men dagens metod visar inte vad förträngingen består av, och hittar därmed inte de farligaste placken, enligt James Muller.

– De kan mycket väl ligga dolda inne i kärlväggen.
Hans metod går ut på att hitta fettrika plack med hjälp av spektroskopi – med ljus i en våglängd nära infrarött – som tillägg till ultraljudet. De särskilda katetrar som krävs kostar cirka 6 500 kronor per patient och säljs av Infraredx, ett företag grundat av James Muller 1998.

Idén fick han när han i mitten av 1980-talet mer eller mindre av en slump upptäckte att de flesta infarkter inträffar på morgonen, runt klockan nio.

– Det är när vi går upp ur sängen. Men frågan är varför det händer just den dagen och inte en annan dag. Och då började vi tänka på placken som vulnerabla, att de kan brista och orsaka infarkt, och sedan började vi söka efter en metod att hitta de vulnerabla placken.

Det tog 15 år och kostade 115 miljoner dollar att ta fram den utrustning som nu börjar användas i växande skala – i år har drygt 5 000 katetrar sålts till drygt 90 sjukhus i drygt tio länder.

Företaget går ännu inte med vinst. James Mullers egna patienter var ­projektets första investerare.

– En av dem ägde en hästfarm i Lexington, Kentucky, och han investerade en stor andel av sina privata pengar i företaget, säger James Muller som inte ser några moraliska betänkligheter med upplägget.

– Han ville ju vara med och hjälpa andra!

Den drivkraften känner James Muller väl igen hos sig själv. Hans brinnande engagemang mot kärn­vapen blev startskottet för organisationen Inter­nationella läkarrörelsen mot kärnvapen som ­belönades med Nobels fredspris 1985.

Att amerikanska läkare samarbetade med ryska ­kollegor i en så känslig politisk fråga som militär upprustning var kontroversiellt under kalla kriget. James Muller berättar att det var en skeptisk presskår som mötte fredspristagarna i samband med att priset skulle delas ut i Oslo. Först när en rysk reporter drabbades av akut hjärtstillestånd mitt under presskonferensen, och de amerikanska och ryska läkarna med gemensamma krafter handgripligen räddade ett människoliv inför kamerorna, gick budskapet fram.
James Muller fyrar av ett av sina leenden:

– En av de ryska läkarna sade efteråt: ”Jag tror att Herren ingrep och orsakade den där infarkten”.

Själv blev han tvungen att välja mellan en karriär som kardiolog och en som professionell fredsaktivist. Han valde kardiologin. Och han har inte tröttnat.

– Jag har tänkt att jag ska börja ta patienter igen snart.

SARA RÖRBECKER

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev