Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag20.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Plus och minus inom interventionell kardiologi

Publicerad: 31 augusti 2016, 13:10

Professor Stefan James besökte årets ESC-kongress.

Studier som bekräftar nyttan med läkemedelsstentar men även bakslag för personlig medicin och biodegraderbara stentar. Det är några saker som Stefan James tar med sig hem från kongressen inom interventionell kardiologi.


Ämnen i artikeln:

ESC

– Vetenskapligt har detta varit en bra kongress. Det är roligt att man ser så många svenskar i framträdande roller. Och det är uppmuntrande att märka respekten som finns för den svenska registerforskningen, säger Stefan James, tillvardags professor vid Uppsala Universitet och överläkare vid kardiologkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

På årets kongress uppmärksammades bland annat två randomiserade studier om läkemedelsavgivande stentar, en stenttyp som numera blivit helt dominerande i Sverige vid vidgning av tilltäppta kranskärl.

I Norstent-studien konstaterade norska forskare att det var en förvånande liten skillnad mellan moderna läkemedelsstentar och moderna konventionella nakna metallstentar.

Men Stefan James tycker snarare att resultatet i studien bekräftar att läkemedelsstentarna är att föredra. Han hänvisar bland annat till att dessa stentar halverade  behovet av  revaskularisering av det drabbade kranskärlet och minskade totala risken för revaskularisering av samtliga kranskärl.

Vidare hänvisar han till att förekomsten av stenttromboser, som är en allvarlig komplikation, var lägre för läkemedelsstentarna.

–  Detta tillsammans med att dödligheten inte påverkas bekräftar säkerheten hos dessa stentar. Att hjärtinfarktrisken inte heller påverkas är inte förvånande. Vi påverkar ju inte grundsjukdomen med läkemedelsstentar, säger Stefan James.

Samtidigt hyllar han studien som mycket bra genomförd och med mycket hög täckningsgrad.

– Det är roligt att vi i Norden tack vare våra register kan prestera så bra pragmatiska studier. Ett annat exempel från årets kongress är den danska Danish-studien om nyttan av ICD vid icke-ischemisk hjärtsvikt, säger Stefan James.

En mer odiskutabel vinst med läkemedelsstentar noterades i studien Baske-Savage på bypassopererade patienter som fått förträngning i den transplanterade vengraften.

Efter ett år hade 2 procent av patienterna som fått läkemedelsstent drabbats av någon negativ hjärthändelse, som revaskularisering eller hjärtinfart, bland dem som fått läkemedelsstent, jämfört med 18 procent bland dem som fått naken metallstent.

– Det blir förhållandevist ofta förträngningar i transplanterade kärl. Resultatet i den här studien är väntat då läkemedelsstentar är överlägsna på att hålla blodkärlen öppna, säger Stefan James.

När det gäller monitorering av blodplättsfunktion för att styra behandling av trombocythämmare blev det ett stort bakslag  i studien Antarctic.

– I teorin är detta en god idé. Testerna visar det de ska visa och ofullständig effekt av trombocythämmare är förenat med ökad risk. Men nu är detta en i raden av studier där man inte kunnat se någon nytta för patienterna att styra behandlingen efter testresultaten, trots många justeringar av dosen eller byte av trombocythämmare. I Antarctic hade man dessutom inkluderat äldre högriskpatienter med akut kranskärlsjukdom men effekten blev trots det noll, säger Stefan James och fortsätter:

– Sådana här tester görs på flera håll i landet, men den här studien kan nog få de testerna att minska i omfattning. Risken för död och hjärtinfarkt styrs av så många andra faktorer som dessa tester inte mäter.

Ett bakslag noterade också i den japanska studien Absorb på så kallade absorberbara stentar som bryts ner och försvinner ett tag efter att de satts in i kranskärlet. Tanken är att man bland annat ska minska sena komplikationer såsom stenttromboser. Men i den aktuella studien noterades i stället fler stentromboser med de absorberbara stentarna långt efter att stentarna skulle ha försvunnit.

– Det här är ett hett område för stenttillverkarna. Men den här studien tror jag kan få återverkningar på hela fältet, säger Stefan James.

Slutligen lyfter han fram en studie som ger visst hopp för framtiden, nämligen studien Erosion där forskare utvärderade att undersöka placken inuti kranskärlen vid akut kranskärlssjukdom med hjälp av bildvisningstekniken OCT, optical coherence tomography.

Genom att identifiera patienter vars sjukdom orsakats av så kallade plackerosion i stället för plackruptur skulle man kunna undvika att sätta stent i de kärlen utan bara behandla med blodplättshämmande läkemedel, enligt resultaten.

– Konceptet visade sig säkert i den här studien. Jag tror att den här eller liknande tekniker för att närmare kategorisera kranskärlsplack kan få större betydelse i framtiden, även om inga ännu är redo för kliniskt bruk, säger Stefan James.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

ESC

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev