Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Primärvården kan behöva ta ett större ansvar för sömnapné

Publicerad: 11 september 2014, 09:06

ERS 2014 Fler och fler diagnostiseras med sömnapné. Kanske kan patienterna i större utsträckning än i dag följas upp i primärvården. Det tror professor Eva Lindberg, som har hållit utkik efter nyheter inom sömnapné på kongressen.


Ämnen i artikeln:

ERS

– Vi som jobbar med sömnnapné har länge kämpat med att föra ut budskapet hur skadligt tillståndet är. Nu när sömnapné allt mer uppmärksammas av andra läkare och patienter börjar det bli problematiskt hur sjukvården ska ta hand om alla, säger Eva Lindberg, verksam vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

På ERS-kongressen var det flera presentationer på hur sömnapnésjukvården kan organiseras, noterar hon. En studie från Frankrike handlade om huruvida det går att sköta uppföljningen i primärvården.

– Det gick bra i den studien. På sikt tror jag att vårdcentralerna i Sverige behöver ha en större roll i att ta hand om de här patienterna. Precis som det i dag finns astma- och KOL-sjuksköterskor skulle det kunna finnas C-pap-sjuksköterskor. Fast det kräver stora och breda utbildningsinsatser, säger Eva Lindberg.

Ett annat tema som hon lyfter fram från årets kongress är vilken betydelse som sömnapné har hos äldre patienter.

– Hittills har man sett att sömnapné ökar risken för kardiovaskulär sjukdom och för tidig död hos patienter upp till 70 år. Då har man på en del ställen valt att inte behandla över den åldern, säger Eva Lindberg.

Det förhållningssättet kan man möjligen få sluta med. Eva Lindberg konstaterar att i en randomiserad studie från Spanien fick äldre patienter som behandlades med C-pap förbättringar av både sömnapnésymtom och kognition.

– Att äldre patienter kommit mer i fokus är roligt, liksom att det också blivit mer tydligt att man ser på könsskillnader vid sömnapné. I år talade jag själv på ett symposium om detta.

Enligt Eva Lindberg har man länge spekulerat i om kvinnor har andra konsekvenser av sin sömnapné än män har. De studier som finns på området talar dock för att såväl symtom som långtidseffekter inte skiljer sig åt mellan kvinnor och män men att kvinnor trots detta ofta är underrepresenterade inom vården.

– Det stora problemet är att det ännu finns betydligt färre studier gjorda på kvinnor än på män och att evidensen därför är svagare, säger hon.

När det gällde behandlingsmetoder framhäver Eva Lindberg en studie där man såg goda resultat på förekomst av nattliga andningsuppehåll genom fysisk träning.

– Den effekten sågs utan att patienterna gick ner i vikt. Det här är en metod som kan passa en del patienter, säger hon.

Kongressen bjöd också på flera resultat kring central sömnapné, alltså där andningsuppehållen inte beror på obstruktion i luftvägen utan på störningar i ”andningsdriven”, oftast kopplat till att patienterna har hjärtsvikt.

– De här patienterna behöver ofta en helt annan behandling än de med obstruktiv sömnapné. Men hittills finns det inte evidens för att behandling har central sömnapné har en positiv effekt på sikt, säger Eva Lindberg och fortsätter.

– Det presenterads dock flera mindre studier där man undersökt så kallad adaptiv servoventilation. Men vi får nog vänta tills nästa år för att se om detta är en bra metod. Då väntas resultat från en stor randomiserad studie med behandlingen.

Relaterat material

Hälften över 50 år hade sömnapné

Nervstimulering hjälpte vid sömnapné

Sömnapné ökade risk för olyckor

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

ERS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev