Professorer oense om Score visar rätt risk

Det så kallade Score-verktyget ger en sammanvägd risk för tidigare hjärtfriska att avlida i kardiovaskulär sjukdom inom tio år, beroende på kön, blodtryck, kolesterol, ålder och rökstatus.

Därigenom kan läkare lättare fånga riskindivider som är i behov av livsstilsåtgärder eller förebyggande behandling med läkemedel mot högt blodtryck eller höga blodfetter.

Score-diagrammet lanserades 2004 och har fått stort genomslag. Bland andra Läkemedelsverket och Svensk förening för allmänmedicin rekommenderar att det används.

Men forskare i Umeå hävdar nu att risksiffrorna som genereras genom Score kan vara för höga. De har jämfört det beräknade antalet dödsfall enligt Score med det faktiska utfallet i en kohortstudie i Västerbotten.

– Score ger en betydande överskattning av antalet dödsfall jämfört med vad som verkligen inträffar. I förlängningen kan det leda till en risk för överbehandling, säger Lars Weinehall, professor i epidemiologi och allmänmedicin vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.

Totalt ingick 10 746 manliga och 11 874 kvinnliga deltagare inom ramen för projektet Västerbottens hälsoundersökningar. Studiedeltagarna inkluderades under åren 1990–1994 vid åldrarna 40, 50 och 60 år. De följdes sedan i minst tio år eller tills de avled.

Beräknat på varje individs risk enligt Score skulle 359 studiedeltagare ha dött av hjärt-kärlsjukdom under uppföljningstiden. I verkligheten avled bara 229.

– En förklaring kan vara att risknivån i en modern befolkning i Sverige ligger lägre än grundantagandet i Score-systemet. Kanske kan också allt bättre behandlingsmetoder för hjärtinfarkt och i viss mån stroke spela in, säger Lars Weinehall, som betonar att han tror på idén med Score.

– Vår studie pekar dock på att verktyget kan behöva kalibreras om, säger han.

Lars Wilhelmsen är professor emeritus i kardiovaskulär epidemiologi och prevention vid Göteborgs universitet och har varit med och tagit fram den svenska versionen av Score-verktyget, som användes i den aktuella studien. Han delar inte Lars Weinehalls uppfattning.

– En styrka med den svenska versionen av Score är att den tar hänsyn till dödligheten i hela befolkningen i slutet av 1990-talet och inte bara bland personer som deltagit i olika undersökningar. Vi har alltså tagit hänsyn till att icke-deltagare finns med i primärmaterialet, säger Lars Wilhelmsen.

– I Umeå-forskarnas studie har man inte tagit hänsyn till dödligheten bland de 35–40 procent av de inbjudna personerna som aldrig deltog i undersökningen. Av erfarenhet vet vi att personer som inte deltar i studier har högre sjuklighet och dödlighet än de som deltar. Jag tror att den låga dödligheten i studien kan förklaras av att man inte fångat dessa personer.

Lars Weinehall står dock fast vid att Score-systemet anger för höga risknivåer.

– Både det faktiska antalet döda och det beräknade utfall som framkom utifrån Score baseras på samma population. Så skillnaden beror knappast på bortfallet. Beträffande bortfall har de studier som Score grundar sig på samma bekymmer som vår undersökning, säger han.

Den aktuella studien är publicerad online i tidskriften European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation

Hur använder du Score-verktyget?

Joep Perk, chefläkare vid Oskarshamns sjukhus och nationell koordinator för Score-verktyget:
– När jag möter patienter utan hjärt-kärlsjukdom använder jag gärna instrumentet för att få en totalbild av risken. Det är ett generellt problem att verktyget bygger på relativt gamla data. Men för svenska förhållanden tror jag nog ändå Score visar hyfsat rätt.

Peter Rosenberg, familjeläkare vid Södertulls hälsocentral i Gävle: 
– Jag använder inte Score. Tanken att titta på fler än en riskfaktor är god. Men i Score kan man inte ta med diabetes, redan inträffad hjärt-kärlsjukdom, ärftlighet, bukfetma, sociala faktorer med mera som också bör vägas in när man diskuterar eventuella åtgärder med patienten. Score kan ej heller användas för patienter över 65 år.

Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin och distriktsläkare vid vårdcentralen i Strömstad:
– Jag använder Score för att få en del av riskbilden hos mina patienter. Men hos kvinnor tycker jag Score är mindre användbart, eftersom verktyget inte tar hänsyn till triglycerider och midja-stusskvot. Det är två riskparametrar som är särskilt viktiga hos kvinnor.

Läs även: Konsultationsmetod bra mätare av hjärtrisk