Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Rusning efter ny blodförtunnare uteblev

Publicerad: 25 april 2012, 11:43

Än står inte patienterna på kö för att få den nya blodförtunnaren dabigatran. Minst 1 055 svenskar med förmaksflimmer har fått den nya medicinen – men i Danmark är det många gånger fler.


Minst 180 000 svenskar beräknas ha förmaksflimmer, och varje år drabbas ungefär 6 000 av stroke till följd av rytmrubbningen. Den klassiska behandlingen för att förebygga detta är Waran (warfarin), som kräver täta blodprovskontroller för att justera dosen så att blodets koagulationsförmåga är optimal.

Mindre krångliga alternativ har varit efterlängtade och en rad nya antikoagulantia är på väg. Sedan i december ingår det första av dem, Pradaxa (dabigatran), i läkemedelsförmånen och kan ges till patienter med förmaksflimmer och minst en annan riskfaktor för blodpropp. Men någon explosions­artad förskrivning av Pradaxa har det inte blivit.

– Den där boomen som vi trodde på, att patienterna skulle stå på kö, har inte inträffat, säger Peter Svensson, koagulationsspecialist vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Första kvartalet i år har 1 055 svenskar, nästan dubbelt så många män som kvinnor, hämtat ut Pradaxa i förpackningar som är lämpliga vid förmaksflimmer. Detta enligt Socialstyrelsens läke­medelsregister. Men det är lågt räknat, eftersom den förpackning som också kan ges för att förebygga blodproppar efter höftoperation inte tagits med.

– Det kan vara ett par hundra patienter till. Än så länge verkar det vara en ganska försiktig ­– och samvetsgrann – introduktion, kommenterar Mikael Hoffmann, chef för Nätverket för läke­medelsepidemiologi, Nepi, som bearbetat statistiken för Dagens Medicin.

Enligt läkemedelsföretaget Boehringer-Ingelheim, som står bakom Pradaxa, är siffran snarare 2 000 patienter, men även det är lite, anser Staffan Gustafsson, ansvarig för pris- och subventionsfrågor på företaget.

– I Danmark har redan 8 000 patienter fått Pradaxa på indikationen förmaksflimmer, säger han.

Bara drygt hälften av de flimmerpatienter som är aktuella för behandling får i dag Waran. Målet borde vara att 80 procent får antikoagulantia, anser Peter Svensson i Skåne.

­­– Ur det perspektivet är det förvånande att det inte varit ett större tryck. Jag tror att det handlar mycket om ekonomi. Men Rom byggdes inte på en dag, och i slutänden är det kanske bra att man tar det lite lugnt, här i mellanmjölkens land, säger han.

Dabigatran är dyrt och har stor målgrupp. Därför har svenska myndigheter varit ovanligt tidigt ute för att få kontroll. Både Socialstyrelsen och SBU hade sina bedömningar klara redan i höstas, och Waran rekommenderas fortsatt som förstahandsval. Landstingen har också egna riktlinjer.

Eftersom det fortfarande är få som fått dabigatran är det vanskligt att göra jämförelser mellan landstingen. Enligt läkemedelsregistret har flest patienter naturligt nog fått läkemedlet i Stockholm, 328 personer enligt Läkemedelsregistret. Men sett till invånarantalet verkar förskrivningen ha tagit mer fart i Halland och Västmanland.

Enligt Stellan Bandh, kardiolog och medlem i läkemedelskommittén i Västmanland, där 99 flimmerpatienter fått behandlingen, kan en förklaring vara att patienter i landstinget redan tidigare fått läkemedlet inom ramen för studier. Dessutom används nu dabigatran i stället för warfarin vid elkonvertering, när man försöker få hjärtrytmen på rätt köl hos nya flimmerpatienter. Men dabigatran sätts bara in av specialister och byte rekommenderas inte om Waran fungerar bra.

Stellan Bandh tycker att efterfrågan har varit förvånansvärt liten.

– Det är inte så stort tryck, trots artiklar i Expressen och Aftonbladet. Att det inte finns någon antidot mot blödning kan nog avskräcka. Jag tror att de medel som är på väg efter Pradaxa kommer att få helt annat genomslag, för det verkar som om de antidoter vi har mot Waran fungerar bättre på dem.

I Stockholm har Paul Hjemdahl, professor i klinisk farmakologi, varit med och utarbetat landstingets strategi för införandet. Där betonas att Waran är förstahandsval.

– Vi tycker att man ska vara restriktiv, dabigatran innebär inte så stora fördelar som det påstås i marknadsföringen, säger han och räknar upp nackdelar som att det inte finns något motmedel för att stoppa blödningar och att patienternas njurfunktion måste kontrolleras.

I informationen till patienterna i Stockholm nämns nackdelarna och några fördelar med dabigatran, men inte att dabigatran visat minskad risk för hjärnblödning.

– Det hade man kunnat påpeka. Men frågan är hur stor risken är när man har så god Warankontroll som vi har i Sverige. Man kan inte jämföra svenska förhållanden med Rely-studien rakt av, säger Paul Hjemdahl och syftar på studien som låg till grund för godkännandet.

– Studiens primära syfte var att studera risken för alla former av stroke, och där fungerar en välkontrollerad Waranbehandling lika bra, fortsätter han.

Lars Wallentin, professor i kardiologi i Uppsala, var huvudprövare för Rely. Han tycker att introduktionen går alldeles för trögt.

– Det är ett egenartat motstånd. Patienter och läkare har ropat efter ett nytt alternativ och vi har en kraftig underanvändning av Waran. Men så vill man inte ta emot möjligheten att använda ett enklare läkemedel, säger han.

Relaterat material

Landstingen tar fast grepp om förskrivningen

LISA JACOBSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev