Så blir svensk sjukvård om Maria Larsson (kd) får välja

Maria Larsson ledde den borgerliga alliansens välfärdsgrupp. Hon är därmed huvudansvarig för det gemensamma sjukvårdspolitiska programmet och en mycket sannolik kandidat till att bli en borgerlig regerings vårdminister.

Vad är bäst med svensk sjukvård?  - Svensk sjukvård håller överlag en bra kvalitet. Inte minst akutvården - när man är i behov av stora insatser så är sjukvården alldeles utmärkt.

Och det sämsta?  - Att tillgängligheten är så pass erbarmligt dålig, att svenska patienter tvingas vänta i Europas längsta köer. Det är skamligt att ett välfärdsland har så dålig tillgänglighet.

Men frågan om tillgänglighet är väl ingen ideologiskt skiljande fråga?  - Jo. Tillgängligheten är beroende av mångfald. Ska man ge patienten makt måste det finnas något att välja mellan.Men i det avseendet har s-regeringen skygglappar, som det inte finns någon motsvarighet till. Det finns ju inget annat land som har stiftat en stopplag mot presumtiva goda vårdgivare.

Vad blir det första en borgerlig regering gör inom sjukvårdspolitiken?  - Dels att lagstifta om patientens rätt till vård i tid och rätt att välja vårdkontakt. Dels att sätta upp nationella jämförelsesystem för att kunna öka informationen och kunskapen för patienten, för professionen och för politiker. Dels att öppna upp för mångfalden, genom att stoppa stopplagen och införa ett avknoppningsstöd på 40 miljoner kronor till vårdens personal.

Varför ska vårdpersonal få förbereda egna bolag på betald arbetstid?  - Vi tror att det finns en jättepotential här. 38 procent av alla sjuksköterskor säger att de har en idé om hur de skulle vilja bedriva vård. Men nästan ingen tror att de kan starta. Vårdens aktörer skulle kunna förändra vården inifrån om vi gav dem verktygen.

Vilka risker finns det för att vårdföretags vinstintressen går före patienternas behov?  - Alla verksamheter måste ju leverera en vinst. Att landsting går med förlust verkar vara fullständigt acceptabelt. Men vinsten genererar framtidsinvesteringar och den genererar möjligheten för personalen att få lönehöjningar.

Just nu kan vi följa att Capio, som driver S:t Görans sjukhus och Lundby sjukhus, kan bli uppköpta av helt nya ägare. Tycker du inte att det är olustigt att sjukhusens framtid avgörs av händelser på börsen?  - Det finns så mycket floskler i debatten. Hur ägarstrukturerna förändras ändrar ju ingenting i sjukhusets avtal.

I Kalmar lyckades den borgerliga landstingsledningen inte lägga ut Västerviks sjukhus på entreprenad, ingen aktör ville ta över. Får ett stopp på stopplagen någon praktisk betydelse - eller är det mer en symbolfråga?  - Stopplagen signalerar tydligt till de aktörer som finns i vårt land i dag att Sverige är ingen intressant marknad. Att avskaffa stopplagen kanske inte får några praktiska konsekvenser de första ett eller två åren. Men för vilket Sjukvårdssverige vi ska ha inom tio år är den helt avgörande.

En av fp:s absoluta hjärtefrågor är ett nationellt reglerat familjeläkarsystem. Blir det ett sådant med en borgerlig regering?  - Nej.

Varför inte?  - För att önskemålen från patienterna ser så olika ut. Jag, som kanske går till läkare vart tredje år, kommer inte ens ihåg vad min husläkare heter. Men för äldre och multisjuka är behovet av en fast läkarkontakt jättestort. Därför ska man inte lägga ett nationellt system som ser exakt likadant ut överallt, men inte motsvarar människors olika behov.Det vi i alliansen har enats om är en patienträttighetslag, som ger patienten rätt att välja en fast vårdkontakt och att välja specialist direkt, utan att gå via allmänläkare.

Enligt en ny rapport från Läkarförbundet fattas det fortfarande minst 400 allmänläkare för att målen i den nationella handlingsplanen ska uppfyllas. Vad tänker ni göra för att öka antalet allmänläkare i primärvården?  - Vi vill ha fler platser på läkarlinjen, föra ut sjukhusläkare som geriatriker och psykiatriker till den första linjens sjukvård, erbjuda klinisk forskning i primärvården och inrätta fler ST-tjänster. Vi har haft en övertro på att landstingen klarar att inrätta tillräckligt många ST-tjänster. Men så har inte varit fallet. Därför kan det behövas en nationell styrning, där regering och riksdag anger att så och så många ST-tjänster måste inrättas inom allmänmedicin.

M vill höja högkostnadsskyddet i sjukvården och låta patienterna betala mer för läkemedlen. Blir det en borgerlig regerings politik?  - Nej, eftersom det finns partier i alliansen som vägrar gå med på det.