SOS Alarm får inget statligt tolkstöd

För ett par dagar sedan avslöjades att språkförbistring under ett nödsamtal bidrog till att en patient avled, vilket Dagens Medicin rapporterat om. Patienten hade bröstsmärtor, men ärendet fick inte högsta prioritet. Region Gävleborg skrev i sin rapport att patientens överlevnadschans hade varit betydligt bättre om SOS Alarm använt tolk.

Men det offentligt ägda företaget får inget stöd från staten för tolkhjälp. I stället löser SOS Alarm det genom att köpa in en telefonbaserad tolkningstjänst, vilket möjliggör översättning mellan svenska och cirka 200 andra språk. När ett samtal behöver tolkas är det alltså tre personer på linjen samtidigt: Den som ringer in, SOS Alarm, och en tolk från ett externt företag.

Ibland händer det dock att folk lägger på innan tolk har kopplats in, för att de inte förstått operatören.

– Det kan vara en utmaning att få folk att stanna kvar. Men vi har alltid möjlighet att ringa upp inringaren, säger Sophie Abrahamsson på SOS Alarms pressavdelning, till Dagens Medicin.

Under 2014 fick det offentligt ägda företaget ungefär 1 500 samtal som krävde tolk. Förra året hade siffran mer än fördubblats, till 3 500 samtal. De vanligaste språken som behöver tolkhjälp är ryska, arabiska och persiska.

Företaget har nyligen avslutat ett projekt i sin södra region där larmoperatörernas språkkunskaper inventeras. Bland ungefär 30 operatörer fanns 11 språk att tillgå. De kunskaperna finns nu i SOS Alarms datasystem, så att operatörerna med extra språkkunskaper blir tillgängliga för hela landet.

– Förhoppningen är att man ska kunna göra sådana projekt i hela Sverige, säger Sophie Abrahamsson, som tillägger att helt oberoende av extern tolkhjälp blir man nog aldrig.

Till Dagens Medicin säger Sophie Abrahamsson att fallet i Gävleborg ska lex Maria-anmälas.

JESPER CEDERBERG