Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag08.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Stöd för köldballong vid flimmer

Publicerad: 25 Augusti 2018, 12:48

Patienterna hade attackvis förmaksflimmer eller persisterande förmaksflimmer som är mer ihållande.

Det verkar som att kateterburen lungvensisolering med kryoballong är ett bättre alternativ än radiofrekvensteknik vid förmaksflimmer, enligt en ny registerstudie.


Ämnen i artikeln:

FörmaksflimmerESC

– Våra resultat talar för att ingrepp med kryoballong bör vinna mark i Sverige. Jag tycker att metoden ska vara första behandlingsalternativ för patientgruppen, säger David Mörtsell, biträdande överläkare vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Uppsala universitet.

Resultaten presenterades på ESC-kongressen under lördagen.

Inom svensk sjukvård används främst så kallad radiofrekvensablation vid förmaksflimmer, det vill säga oregelbundna hjärtslag. Tekniken går ut på att blockera den självinitierande triggern – som hittas i hjärtmuskelbuntar intill lungvenen – genom att bränna vävnaden med radiofrekvensenergi. Det går också att kyla hjärtvävnaden med en liten köldballong, så kallad kryoballong.

Studien, som initierats av svenska forskare, bygger på data för nästan 5 000 patienter som genomgick sin första kateterburna lungvensisolering, så kallad kateterablation. Det skedde antingen med radiofrekvensenergi eller med kryoballong. Patienterna hade attackvis förmaksflimmer eller persisterande förmaksflimmer som är mer ihållande. Studiens primära effektmått var andelen personer som behövde ett nytt ingrepp inom ett år.

Det hade inträffat för 7,8 procent av patienterna som behandlats med kryoballong. Motsvarande siffra var högre vid radiofrekvensteknik, 11 procent.

Enligt resultaten finns ingen skillnad mellan de två metoderna gällande komplikationer. Ingrepp med köldballongen gick även snabbare, enligt forskarna.

– I dag är väntelistan lång för en flimmerablation i Sverige. Det leder till att många patienter åker utomlands för att behandlas. En snabbare procedur med kryoballong innebär att vi kan utföra fler ingrepp och därmed korta väntetiderna, säger David Mörtsell.

Eftersom studien är av observationstyp kan inga orsakssamband fastslås och det är en svaghet med resultaten, betonar han.

2016 kom den första prospektiva randomiserade studien som jämfört kryoballong och radiofrekvensenergi, vilket Dagens Medicin rapporterat om. Resultaten visar att metoderna var likvärdiga när det kom till risken för återfall i attackvis förmaksflimmer.

– Subanalyser från den studien pekar på att kryoballongen var bättre ur flera aspekter, exempelvis gällande behov av ny ablation eller sjukhusvård. Jag tycker att våra fynd stärker den bilden, säger David Mörtsell.

Registerstudiens data kommer från Svenska kateterablationsregistret och det europeiska flimmerablationsregistret, EORP AF ablation long-term registry.

Läs mer i abstract:

David Mörtsell med flera. Cryoballoon versus radiofrequency ablation for atrial fibrillation – a study of outcome and safety based on the ESC-EHRA AF ablation long-term registry and the Swedish catater ablation registry. European Heart Journal (2018) 39 (Supplement), 52.

Relaterat material

Flimmer fixades lika bra med kyla som värme

Maria Gustavsson

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

FörmaksflimmerESC

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev