Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Storstäderna överväger att införa nya cellprovsmetoder

Publicerad: 22 november 2007, 11:51

Cellprover i vätskelösning hittar fler fall av förstadier till livmoderhalscancer än de traditionella cellutstryken. I Malmö satsar man nu på att helt gå över till den nyare metoden, något som också diskuteras i Stockholm och Västra Götaland.


För att förebygga livmoderhalscancer kallas alla svenska kvinnor mellan 23 och 60 eller 65 år regelbundet till cellprovskontroll. Den metod som vanligen används kallas Pap smear. Cellprovet från livmodertappen stryks då ut på ett objektglas, och med hjälp av mikroskop kan en cytodiagnostiker hitta misstänkta cellförändringar.

Men det vetenskapliga stödet växer nu för att vätskebaserad cytologi, där cellprovet i stället blandas ut i en vätskelösning, kan hitta fler allvarliga cellförändringar.

Nyligen publicerade forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg en studie av 13 484 kvinnor inom den organiserade cellprovskontrollen, som slumpades till test med vätskebaserad cytologi eller Pap smear. Det visade sig att den nya metoden hittade mellan 40 och 60 procent fler kvinnor med behandlingskrävande cellförändringar. Även i Stockholm har en liknande studie gjorts. Resultaten är ännu inte publicerade, men överensstämmer med dem från Göteborg.

Vid Universitetssjukhuset Mas i Malmö används vätskebaserad cytologi redan för uppföljning av kvinno­klinikens patienter som har kända cellförändringar.

– Nästa år kommer vi att utvidga projektet till att omfatta prover som tas av privata gynekologer. I ett nästa steg planerar vi att resten av proverna som tas inom den organiserade cellprovskontrollen ska genomföras med vätskebaserad cytologi, säger Charlotte Bjelkenkrantz, avdelningschef för klinisk cytologi och patologi.

– En av orsakerna är att vi på så sätt kan hantera fler prover på färre personer, eftersom det är brist på cytodiagnostiker, fortsätter hon.

Det vätskebaserade provet behandlas av en maskin som framställer ett preparat där cellerna framträder mot en renare bakgrund, som går lättare och snabbare att bedöma. En annan fördel är att största delen av provet finns kvar efter att cellerna har studerats. I tveksamma fall går det därmed att göra kompletterande test, främst för de virus som orsakar livmoderhalscancer, HPV. Detta utan att kvinnan behöver kallas in för att ta ett nytt prov.

– Tanken är att vi ska HPV-testa alla kvinnor över 30 år med lätta cellförändringar. Har de HPV av de typer som orsakar cancer ska de följas upp på ett bra sätt, medan de utan HPV kan fortsätta i den vanliga gynkontrollen, säger Charlotte Bjelkenkrantz.

En stor svensk studie som publicerades i New England Journal of Medicine i oktober visade att HPV-test i kombination med vanligt cellprov även det är en metod som hittar fler allvarliga cellförändringar än bara Pap-test, se Dagens Medicin nr 43/07.

– Det kostar lite mer att använda de här metoderna men jag tror att man spar in pengarna i och med att man slipper följa upp så många osäkra fall,säger Charlotte Bjelkenkranz.

Enligt Stockholmsstudien skulle drygt 1 procent av dem som screenas slippa bli kallade till uppföljning, om HPV-test togs i de oklara fallen. Bara i Stockholm skulle det handla om nästan 1 000 kvinnor om året.

Både stockholms läns landsting och i Västra Götalandsregionen diskuteras nu om det är dags att införa vätskebaserad cytologi som rutin för cellprovs­kontrollerna.

– Vi har det inte i stor skala än, men frågan är på agendan. Pengar måste skjutas till, inte jättemycket men de befintliga budgetramarna räcker inte, säger Björn Strander, överläkare och ansvarig för cervixcancerprevention i Västra sjukvårdsregionen.

Metoden rekommenderas nu av mödrahälsovårdsöverläkare och laboratorieansvariga i regionens styrgrupp för den organiserade cellprovskontrollen, och diskussioner med landstingspolitiker har också inletts.

I Stockholm diskuterar läkarna i dagarna om professionen ska rekommendera övergång till vätskebaserad cytologi. Helt självklart är det inte.

– Det finns en risk att vi hittar fler cellförändringar som ändå inte hade utvecklats till cancer, vilket leder till onödig oro. Vi måste också motivera den ökade kostnaden – vi måste vara säkra på att vi hittar de allvarliga förstadierna till cancer, för att eventuellt kunna glesa ut intervallerna, säger Sven Törnberg, överläkare vid onkologiskt centrum, och ansvarig för cancerscreening i landstinget.

Ännu en faktor som måste vägas in om screeningprogrammet ska ändras är att det nu finns vaccin mot HPV.

– Om flickor börjar vaccineras måste vi ta ställning till hur de sedan ska följas upp, säger Björn Strander.

Och han poängterar att det är viktigt att skynda långsamt.

– Det sker en explosionsartad forskningsutveckling på området, men det är viktigt att inte gå för fort fram så att vi rubbar ett system som fungerar bra. Svenska kvinnor har ett bra skydd mot cervixcancer

– om de deltar i de organiserade kontrollerna. Vi måste göra det ännu lättare att få ett cellprov taget, och boka om tiden till exempel. Det är där den största potentialen att minska risken för cervixcancer finns i dag. Kommer man inte till provtagningen spelar det ingen roll hur sofistikerade metoder man har, säger han.

Virustest kan ge bättre svar hos äldre kvinnor

År 2005 fick 429 svenskor diagnosen livmoderhalscancer. Förekomsten har halverats sedan 1970-talet, vilket anses bero på screeningen. Papillomvirus, HPV, har stor betydelse för uppkomsten av sjukdomen. Viruset är sexuellt överförbart och de flesta yngre kvinnor blir infekterade. Hos kvinnor över 30–35 år är infektionen mindre vanlig och kan fungera som indikator på cellförändringar som skulle kunna utvecklas till cancer. Inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi utformas nu nationella riktlinjer för hur HPV-tester ska användas. Källa: Cancer i siffror, Björn Strander

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News