Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Tveksam nytta med lägre blodtrycksmål

Publicerad: 22 November 2017, 12:00

I en metaanalys såg svenska forskare ingen nytta med att sänka blodtrycket hos friska personer som låg under 140/80 mm Hg.

Foto: Thinkstock

Intensiv blodtrycksbehandling verkar inte minska risken för hjärt-kärlsjukdom och för tidig död hos personer utan sådan sjukdom. Det är resultaten från en metaanalys gjord av svenska forskare publicerad i Jama Internal Medicine.


– I Sverige är det hälften av alla med högt blodtryck som inte når dagens målvärde. Jag tycker vi ska fokusera på den gruppen i stället för att diskutera nya målvärden, säger Mattias Brunström, läkare och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Tillsammans med Bo Carlberg, docent vid Umeå universitet har han gjort en genomgång av 74 randomiserade kontrollerade studier som jämfört antingen olika målblodtryck eller effekten av blodtryckssänkande läkemedel med placebo. Totalt inkluderade analysen fler än 300 000 patienter.

Sammantaget visade metaanalysen att personer med ett systoliskt blodtryck över 140 mm Hg hade nytta av en blodtryckssänkande behandling. För patienter med ett blodtryck över 160 mm Hg vid studiens början minskade risken att drabbas av hjärt-kärlhändelse med 22 procent för de som randomiserats till behandling jämfört med kontroller. För de med blodtryck mellan 140 och 159 minskade risken med 12 procent med behandling.

Men för personer med systoliskt medelblodtryck under 140 mm Hg var syntes inget samband mellan blodtryckssänkande behandling och en lägre risk att drabbas av hjärt-kärlhändelse eller död.

Det är resultat som säger emot den så kallade Sprint-studien från 2015, som visade på en positiv effekt av blodtryckssänkande behandling för den patientgruppen.
– Av de 16 studier vi inkluderade som tittat på personer med ett blodtryck under 140 mm Hg, var det bara Sprint-studien som visade på en positiv behandlingseffekt, säger Mattias Brunström.

Förklaringen till det kan ha flera orsaker menar Mattias Brunström, men en faktor som diskuterats är sättet på vilket studiedeltagarna mätte sitt blodtryck på i Sprint-studien.
– Många mätningar gjordes med automatisk blodtrycksmätare, utan sjukvårdspersonal närvarade. Det gör att man tvättar bort det man brukar kalla vitrockseffekten, det vill säga att blodtrycket stiger när sjukvårdspersonal är närvarande. Dessutom började mätningen när personen suttit ner i fem minuter vilket också påverkar trycket.

Nyligen kom nya amerikanska rekommendationer där gränsen för hypertoni sänktes till ett medelblodtryck över 130/80 mm Hg. I Sverige finns en pågående diskussion där vissa experter argumenterar för att målen borde sänkas även i Sverige. Det är Mattias Brunström tveksam till.
– I Sprint såg man en bra behandlingseffekt, men frågan är hur man ska översätta blodtrycken i den till svensk klinisk praxis. Sannolikt behöver man lägga på 10 till 20 mm Hg och då skulle resultaten från Sprint stämma ganska bra med övriga studier och de nuvarande Europeiska riktlinjerna.

För personer med etablerad kranskärlsjukdom som inkluderades i metalanalysen var medelblodtrycket 138 mm Hg och för denna grupp fanns en minskad risk för hjärt-kärlhändelse med ytterligare behandling. Däremot syntes ingen effekt på dödligheten.

Läs abstract till studien:

Mattias Brunström och Bo Carlberg. Association of Blood Pressure Lowering With Mortality and Cardiovascular Disease Across Blood Pressure LevelsA Systematic Review and Meta-analysis. Jama Internal Medicine, publicerad online 13 november 2017. Doi:10.1001/jamainternmed.2017.6015

Relaterat material

Sänkta blodtrycksmål i USA

Ytterligare stöd för intensiv blodtrycksbehandling

Så stor blev effekten i Sprint-studien

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev