Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Carl-Magnus Hake: ”Underkänt för redovisning av överdiagnostik”

Dagens Medicins vetenskapsreporter djupdyker i vad som rapporteras om baksidorna med screening i en studie som var ett av huvudnumren på den europeiska kardiologikongressen i Barcelona.

Publicerad: 30 augusti 2022, 10:40

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

ESCNew England Journal of MedicineToppnyheter

I vårt sydvästra grannland är man duktiga på att göra randomiserade screeningstudier inom hjärtområdet. På förra årets kongress kom en negativ sådan studie för tyst förmaksflimmer där forskarna inte såg någon nedgång i stroke. Lite längre tillbaks, år 2014, publicerade danska forskare en studie som inte fann någon fördel med att hitta personer med hög risk för ischemisk hjärtsjukdom.

Det mest spektakulära resultatet kom med Viva-studien på ESC-kongressen för fem år sedan. Här medförde en trippelscreening för att hitta dold hypertoni, benartärsjukdom eller pulsåderbråck 7 procents minskning av total mortalitet hos män efter fyra år. Resultaten kom dock att ifrågasättas av svenska experter, se Dagens Medicin nr 40/17.

Delvis samma forskare står bakom både Viva-studien och den nu aktuella Dancavas. Men den här gången missade forskarna alltså på målsnöret att visa en positiv effekt av interventionen.

Först ska forskarna ha plus för att de har valt det mest definitiva effektmåttet som finns – död oavsett orsak. Möjligen hade de sett ett mer gynnsamt resultat om de hade valt mer hjärt-kärlrelaterade effektmått, vilket jag har sett önskemål om i kommentarsflödet om studien.

Det som brister i redovisningen gäller det som är de flesta screeningprograms främsta nackdelar, nämligen överdiagnostik och överbehandling. I artikeln i New England Journal of Medicine tar forskarna visserligen upp att de har studerat dessa fenomen, men det blir bara en kort hänvisning till en figur i appendixet.

Där framgår att siffran för överdiagnostik var 36 procent bland de mer än hälften av deltagarna som fått ett positivt resultat i screeningen. Vidare var siffran för överbehandling hela 97 procent, räknat som andel av dem med positiva screeningfynd som fick behandling men som inte fick förlängd överlevnad.

Förekomsten av så till synes höga siffror borde rimligen ha tagits upp i diskussionsdelen, där den enda nämnda nackdelen med screeningen är ökad risk för blödningar och postoperativa dödsfall efter profylaktisk aortakirurgi. Författarna ursäktas inte av att de använt definitioner av överdiagnostik och överbehandling som per automatik torde ge högre siffror än vad vissa andra gängse definitioner skulle gett. 

Även livskvalitetsdatan förefaller ha hanteras lite styvmoderligt. Forskarna hävdar i artikeln att de på denna parameter inte såg någon uppenbar skada av screeningen. Detta åter igen med hänvisning till appendixet, där det framstår som att kontrollgruppen faktiskt fick lite bättre resultat om än med överlappande statistiskt konfidensintervall. 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev