Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

”Vi behöver fråga mer om patienterna har sexproblem”

Publicerad: 20 november 2014, 10:36

Mikael Dellborg är professor i kardiologi med inriktning mot medfödda hjärtfel hos vuxna, eller guch – grown up congenital heart disease. Ett föredrag om patienterna sexuella problem var en av hans höjdpunkter under återts AHA-kongress.


– Detta är ett problem som blivit uppmärksammat mer på senare år. Bland annat kom en stor nederländsk studie förra året, som pekade på att 10 procent av guch-patienterna hade sådana problem att det allvarligt påverkade deras relation till andra människor. Allt detta blev sammanfattat på ett snyggt sätt av Stephen Cook från Pittsburgh i USA, säger Mikael Dellborg.

De sexuella problemen kan yttra sig på två sätt, dels handlar det om män som inte kan få erektion, dels en rädsla för att det ska hända något med hjärtat så att patienterna inte vågar ha sex.

– Men i de allra flesta fall finns det inget fog för sådan rädsla. Det skulle i så fall vara någon väldigt ovanlig typ av hjärtfel där man kan avråda från sex, säger han.

Mikael Dellborg betonar att det handlar om tämligen unga patienter i åldern 20 till 40 år och som får sexuella problem långt tidigare i livet än till exempel hjärtpatienter med kranskärlssjukdom.

– Vi behöver fråga mer om patienters eventuella sexproblem, för det kommer inte så ofta upp spontant. Kanske kan vi göra någonting strukturerat kring detta i vårt nationella guch-nätverk, säger Mikael Dellborg, som själv är verksam vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

En annan höjdpunkt inom guch-området som han lyfter fram var en observationsstudie av förekomsten av infektiös endokardit, hjärtklaffsinfektion, efter att man i Storbritannien slutade rekommendera antibiotikaprofylax vid tandingrepp, se länk här intill.

Enligt resultaten i studien har det skett en ökning av endokarditer som tidsmässigt kan kopplas till att de nya rekommendationerna infördes år 2008. Under kongressen framfördes också skepsis mot att sambandet skulle vara reellt och ha kausal grund. Mikael Dellborg lutar dock mer åt tolkningen att sambandet är äkta.

– Jag tycker att det är lite bestickande resultat. Många av våra guch-patienter tillhör ju högriskgruppen för endokardit, och vi har haft många diskussioner med infektionsläkarna och tandläkarna om att åtminstone de bör ha behandling, vilket de också får, säger han och fortsätter.

– I slutändan behövs ju en randomiserad prövning på detta. En sådan har dock aldrig gjorts för att det skulle behövas så otroligt mycket patienter. Inom guch-nätverket har vi dock pratat om att vi skulle kunna göra en studie där guch-patienter i olika regioner får profylax eller inte. En studie av högriskpatienter skulle inte behöva så många deltagare.

En tredje sak som Mikael Dellborg lyfter fram är en studie av två olika behandlingar vid den genetiska bindvävssjukdomen Marfans syndrom. Syftet var undersöka om ARB-läkemedlet losartan kunde bromsa aortarotsförstoring mer än standardläkemedlet atenolol. Det kunde det inte, se länk här intill.

– Det är väldigt sällan det görs randomiserade studier på den här patientgruppen, så därför är studien intressant. Den amerikanska forskargruppen som lanserade losartan som en möjlig behandling av Marfans syndrom har haft bra prekliniska data att stödja det på. Men nu höll det inte i klinisk prövning, säger han.

I studien föreföll behandlingarna vara lika bra, åtminstone efter ett års uppföljning.

– En möjlig orsak till resultaten är att deltagarna fick ovanligt höga doser av atenolol, i snitt 150 mg och vissa fall upp till 250 mg. Om studien fått pågå lite till antyder resultaten att det skulle bli skillnad med en fördel till atenolol, säger Mikael Dellborg.

Relaterat material

Endokardit ökade när antibiotikaprofylax slutade att ges i Storbritannien

Dött lopp mellan behandlingar av Marfans syndrom

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev