Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

Chip ger besked om hundra allergener i blodet samtidigt

Publicerad: 10 juni 2002, 12:41

Med en ny typ av allergitest kan det räcka med ett enkelt blodprov för att avslöja vilka ämnen en patient är överkänslig mot. Testet är baserat på så kallad chipteknologi och reagerar på ett hundratal olika allergiframkallande ämnen. Ett problem kan bli att testet ger den behandlande läkaren för mycket information.


Ett internationellt forskarsamarbete kan resultera i ett helt nytt allergitest. Efter bara en provtagning upptäcker ett litet chip nästan ett hundratal olika allergiframkallande ämnen, allergen.  - En stor fördel är att det snabbt talar om vilka allergiframkallande ämnen som patienten är allergisk mot. Bara ett enda test behövs, så det är behändigt både för patienten och för läkaren. För att få fram samma information med de diagnostiska verktyg som finns tillgängliga i dag krävs åtskilligt med tid och tester, säger Rudolf Valenta, professor i patofysiologi vid universitetet i Wien och ansvarig för projektet där även svenska forskare ingår.  Utvecklingen har möjliggjorts tack vare framsteg inom chipteknologi och molekylär allergologi. Chipet består av en liten tunn glasskiva där man fördelat ytterst små mängder av cirka hundra renframställda allergiframkallade proteiner från de vanligaste "allergikällorna" som kvalster, björkpollen och katt.  En liten mängd blodserum från patienten droppas på plattan. Om det finns IgE-antikroppar i blodet mot något av ämnena, vilket innebär att patienten är eller har stor risk att vara allergisk mot ämnet i fråga, binder antikroppen till ytan av chipet. Sedan tillsätts ett reagens som upptäcker de antikroppar som har bundit och man får besked om vilka ämnen patienten är allergisk emot.  - När vi utvärderat testet på allergiska patienter visade det sig att testresultaten mycket väl avspeglade den kliniska bilden av kända allergier. Samtidigt som det inte gav utslag för en person som inte var överkänslig, säger Rudolf Valenta.  Kan bli bra när små barn utreds  Dagens tester bygger oftast på extrakt av en mängd olika ämnen, allergiframkallande såväl som icke-allergiframkallande, från en viss allergikälla som kvalster eller björkpollen. Enligt Rudolf Valenta ger chiptestet en mer exakt bild av patientens överkänslighetsprofil.  - I stället för att veta att du är allergisk mot någonting hos kvalster eller någonting i björkpollen, talar det chipbaserade testet om exakt vilket eller vilka ämnen som ger upphov till allergin. Den informationen skulle kunna utnyttjas för att sätta in en mer specifik immunoterapi, eller "vaccination", med det allergiframkallande ämnet, säger han.  Marianne van Hage-Hamsten och Annika Scheynius, professorer vid enheterna för klinisk immunologi och allergi respektive klinisk allergiforskning på Karolinska institutet i Solna, har bidragit med några av de 94 renframställda allergenmolekylerna som finns på chipet.  De menar att den nya typen av test har en "stor potential" för att screena fram patientens allergenprofil, även om det behöver utvärderas mer innan det kan få praktiskt klinisk nytta.  - I första hand tror jag att testet kan få betydelse inom forskningen och framdeles även inom den specialiserade vården. Eftersom man bara behöver använda mycket små mängder blodserum kan testet vara bra när man gör allergiutredning av små barn, säger Marianne van Hage-Hamsten.  Håkan Englund, affärsutvecklingschef på Pharmacia Diagnostics i Uppsala som är med och finansierar projektet, är något mer förbehållsam till de möjligheter chipteknologin öppnar för inom allergidiagnostiken.  - Konceptet är bra men i praktiken krävs en del för att det ska fungera, bland annat att det verkligen når upp till samma kliniska känslighet som dagens tester, säger han.  Stor datamängd ställer höga krav  Enligt Håkan Englund finns det också kommersiella frågeställningar som måste ha en lösning innan testet kan få genomslag. Den stora datamängden som testet genererar ställer krav på hur man omvandlar och bearbetar informationen så att den blir intressant för läkaren i en klinisk situation.  - I brist på tid och kunskap är det tyvärr många primärvårdsläkare som inte använder allergitester över huvud taget. Själva försöker vi övertyga dem om fördelarna för patienten med att göra ett test. Det är inte säkert att det blir lättare med ett test som erbjuder tiofalt med resultatdata jämfört med de tester som finns i dag. I mitt perspektiv dröjer det till slutet av det här årtiondet innan alla frågeställningar är lösta och allergenchipet kan få genomslag. På mitt eget företag kommer vi att ha ett långsiktigt forsknings- och utvecklingsengagemang inom detta område, säger Håkan Englund.  FOTNOT: Det nya allergenchipet är presenterat i tidskriften The FASEB Journal (2002;16: 414-6).Ett internationellt forskarsamarbete kan resultera i ett helt nytt allergitest. Efter bara en provtagning upptäcker ett litet chip nästan ett hundratal olika allergiframkallande ämnen, allergen.  - En stor fördel är att det snabbt talar om vilka allergiframkallande ämnen som patienten är allergisk mot. Bara ett enda test behövs, så det är behändigt både för patienten och för läkaren. För att få fram samma information med de diagnostiska verktyg som finns tillgängliga i dag krävs åtskilligt med tid och tester, säger Rudolf Valenta, professor i patofysiologi vid universitetet i Wien och ansvarig för projektet där även svenska forskare ingår.  Utvecklingen har möjliggjorts tack vare framsteg inom chipteknologi och molekylär allergologi. Chipet består av en liten tunn glasskiva där man fördelat ytterst små mängder av cirka hundra renframställda allergiframkallade proteiner från de vanligaste "allergikällorna" som kvalster, björkpollen och katt.  En liten mängd blodserum från patienten droppas på plattan. Om det finns IgE-antikroppar i blodet mot något av ämnena, vilket innebär att patienten är eller har stor risk att vara allergisk mot ämnet i fråga, binder antikroppen till ytan av chipet. Sedan tillsätts ett reagens som upptäcker de antikroppar som har bundit och man får besked om vilka ämnen patienten är allergisk emot.  - När vi utvärderat testet på allergiska patienter visade det sig att testresultaten mycket väl avspeglade den kliniska bilden av kända allergier. Samtidigt som det inte gav utslag för en person som inte var överkänslig, säger Rudolf Valenta.  Kan bli bra när små barn utreds  Dagens tester bygger oftast på extrakt av en mängd olika ämnen, allergiframkallande såväl som icke-allergiframkallande, från en viss allergikälla som kvalster eller björkpollen. Enligt Rudolf Valenta ger chiptestet en mer exakt bild av patientens överkänslighetsprofil.  - I stället för att veta att du är allergisk mot någonting hos kvalster eller någonting i björkpollen, talar det chipbaserade testet om exakt vilket eller vilka ämnen som ger upphov till allergin. Den informationen skulle kunna utnyttjas för att sätta in en mer specifik immunoterapi, eller "vaccination", med det allergiframkallande ämnet, säger han.  Marianne van Hage-Hamsten och Annika Scheynius, professorer vid enheterna för klinisk immunologi och allergi respektive klinisk allergiforskning på Karolinska institutet i Solna, har bidragit med några av de 94 renframställda allergenmolekylerna som finns på chipet.  De menar att den nya typen av test har en "stor potential" för att screena fram patientens allergenprofil, även om det behöver utvärderas mer innan det kan få praktiskt klinisk nytta.  - I första hand tror jag att testet kan få betydelse inom forskningen och framdeles även inom den specialiserade vården. Eftersom man bara behöver använda mycket små mängder blodserum kan testet vara bra när man gör allergiutredning av små barn, säger Marianne van Hage-Hamsten.  Håkan Englund, affärsutvecklingschef på Pharmacia Diagnostics i Uppsala som är med och finansierar projektet, är något mer förbehållsam till de möjligheter chipteknologin öppnar för inom allergidiagnostiken.  - Konceptet är bra men i praktiken krävs en del för att det ska fungera, bland annat att det verkligen når upp till samma kliniska känslighet som dagens tester, säger han.  Stor datamängd ställer höga krav  Enligt Håkan Englund finns det också kommersiella frågeställningar som måste ha en lösning innan testet kan få genomslag. Den stora datamängden som testet genererar ställer krav på hur man omvandlar och bearbetar informationen så att den blir intressant för läkaren i en klinisk situation.  - I brist på tid och kunskap är det tyvärr många primärvårdsläkare som inte använder allergitester över huvud taget. Själva försöker vi övertyga dem om fördelarna för patienten med att göra ett test. Det är inte säkert att det blir lättare med ett test som erbjuder tiofalt med resultatdata jämfört med de tester som finns i dag. I mitt perspektiv dröjer det till slutet av det här årtiondet innan alla frågeställningar är lösta och allergenchipet kan få genomslag. På mitt eget företag kommer vi att ha ett långsiktigt forsknings- och utvecklingsengagemang inom detta område, säger Håkan Englund.  FOTNOT: Det nya allergenchipet är presenterat i tidskriften The FASEB Journal (2002;16: 414-6).

Carl-Magnus Hake

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev