Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

Därför är deltavarianten så smittsam

Publicerad: 25 augusti 2021, 08:44

Foraskare på olika håll i världen börjar närma sig en förklaring till varför deltavarianten av sars-cov-2 är mer smittsamt.

Foto: Getty Images

Deltavarianten går genom människor och celler som en löpeld. Nu börjar forskarna förstå varför den är så smittsam.


Ämnen i artikeln:

Medicinska nyheterCovid-19Covidvaccin

På kort tid har den så kallade deltavarianten helt tagit över smittspridningen i Sverige. Alfavarianten, den virusvariant som dominerade smittspridningen i Sverige i vintras och i våras, tycks vara ett minne blott.

Exakt hur mycket mer smittsam denna variant är, är det ingen som vet. Forskarna tror dock att det handlar om en minst 40 procent högre smittsamhet, jämfört med alfavarianten, som i sin tur antogs vara mer smittsam än den ursprungsvariant som upptäcktes i Wuhan i Kina i slutet av 2019.

I de scenarier som Folkhälsomyndigheten publicerade i maj räknade myndigheten med en 50 procent högre smittsamhet för delta- jämfört med alfavarianten, en uppskattning som skruvades upp till 60 respektive 70 procent i de olika scenarier som myndigheten offentliggjorde i måndags.

Men varför är deltavarianten så mycket mer smittsam?

Det finns flera genetiska skillnader mellan deltavarianten och dess ”föregångare”. En är mutationen P681R. Den sitter i virusets spikprotein, som viruset använder sig av när det ska fästa till kroppens celler. P681R innebär att på position 681 i detta protein så har aminosyran prolin (P) bytts ut mot aminosyran arginin (R).

Vad spelar det för roll?

Coronaviruset fäster till cellen med hjälp av spikproteinet. Men för att ta sig in i cellen måste viruspartiklarna smälta samman med cellmembranet, och om så ska ske måste spikproteinet klyvas i två olika omgångar. Denna klyvning utförs av furin, som är ett så kallat proteas, det vill säga ett enzym som ”klipper upp” andra proteiner.

Att mutationen sitter på position 681 innebär att den sitter precis där furin klyver spikproteinet och nyligen kunde virologen Pei-Yong Shi och hans kollegor vid University of Texas i USA visa att P681R gör denna klyvning mycket mer effektiv. Att den går snabbare, helt enkelt.

”Vi tyckte att alfa var illa, att den var bra på att spridas, men den här (deltavarianten) är ännu värre”, säger han till tidskriften Nature.

Resultatet bekräftar forskning vid Imperial College London där forskaren Wendy Barclay och hennes kollegor redan i somras kunde visa att P681R resulterar i en effektivare klyvning av spikproteinet.

Samtidigt visar forskning av Kei Sato vid Univerity of Tokyo att samma mutation dessutom resulterar i att viruspartiklarna fäster till cellmembranet nästan tre gånger snabbare än virus som inte har denna mutation.

”Deltavarianten blir betydligt mer effektiv, eftersom den går genom människor och genom celler mycket snabbare”, säger Gary Whittaker, virolog vid Cornell University i USA, till Nature.

Ingen tror dock att P681R är hela sanningen. Deltavarianten har ett flertal andra mutationer, som också kan vara av betydelse. Andra bidragande orsaker till hur smittsamt en variant blir är årstid och befolkningens sammansättning. Exempelvis bär en nära släkting, kappavarianten, ett antal mutationer som är identiska med dem som deltavarianten har. Men varför just delta och inte kappa blev en ”blockbuster” vet inte forskarna.

”Det krävs mer än en mutation för att göra skillnad”, säger Gary Whittaker.

Johan Nilsson/TT

Något sämre vaccineffekt

De vacciner som används i Sverige är något mindre effektiva mot delta- jämfört med alfavarianten. Hur mycket mindre effektiva de är varierar dock mellan olika studier.

En stor brittisk studie visar att skyddseffekten av Pfizer-Biontechs vaccin mot symtomatisk sjukdom vid deltavarianten bara är 84 procent av den skyddseffekt som sågs mot alfavarianten. För Astra Zenecas vaccin var motsvarande andel 71 procent. Skyddet mot svår sjukdom, däremot, tycks vara mer stabilt där skyddet mot de båda varianterna är jämförbara med varandra.

Bevisen för ett en tredje, så kallad boosterdos har effekt är fortfarande svaga, även om det finns studier som antyder att en sådan dos kan ha effekt, framför allt för personer som av olika anledningar har nedsatt immunförsvar.

Källa: Science

 

 

TT

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News