Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

”Det gäller att chocka fram virus”

Publicerad: 5 september 2013, 12:56

Jakten på ett botemedel mot hiv har intensifierats sedan fall uppmärksammats där patienter blivit av med infektionen.


Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Framstegen i behandlingen av hiv har varit stora då den tidigare dödliga sjukdomen i dag kan hållas i schack av bromsmediciner. Men läkemedlen kan ge allvarliga biverkningar och resistens kan uppstå. Dessutom är behandlingen dyr. Flera forskargrupper arbetar därför med att hitta ett botemedel mot sjukdomen.

I dag, torsdag, inleddes en internationell konferens på Karolinska institutet om jakten på botande behandling av hiv. Steven Deeks, professor vid University of California, redogjorde för flera möjliga vägar, men också svårigheter.

Det finns några uppmärksammade exempel där patienter med hiv har blivit av med infektionen, bland annat ett fall där en man i i Berlin som efter en transplantation av benmärgen blev infektionsfri. Två män i Boston, USA, har också rapporterats bli av med sjukdomen efter transplantation.

Att transplantera benmärg är dock inte ett alternativ som ligger nära till hands.

– Vi skulle nog kunna bota genom att trasplantera, men riskerna för förgiftning är stora och ingreppet kan leda till döden, säger Steven Deeks.

Han betonar att de fall där sjukdomen har försvunnit är speciella och inte gäller för den typiska hiv-patienten.

De forskningslinjer som han bedömer som mest intressanta är de som påverkar immunförsvaret på DNA-nivå. Det stora problemet med att hitta en botande behandling är att hiv-virus gömmer sig i reservoarer i vissa immunceller.

– Det gäller att chocka fram virus ut från sina reservoarer, säger Steven Deeks.

Han tror att det dröjer flera decennier innan ett botande läkemedel finns, men han anser att de fall där sjukdomen har försvunnit väcker hopp.

Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet i Huddinge och en av konferensens organisatörer, ser också positivt på möjligheterna att hitta en botande behandling, även om det kan dröja.

– Det finns ett antal personer som förefaller vara botade så det finns proof of principle, säger han och syftar bland annat på de kända fallen från Berlin och Boston.

Men han påpekar att de transplantationer som har genomförts har skett på grund av cancer och inte med syfte att bota hiv. Vad i processen som lett till att patienterna blev av med infektionen är inte känt och man vet heller inte vad som händer på sikt, om virus åter upptäcks hos de patienter som i dag anses botade.

Han anser att det är särskilt intressant att studera de fall där personer spontant har blivit av med sina infektioner. Det handlar om personer som bär på antikroppar mot hiv, men inte har några upptäckbara nivåer av viruset i blodet.

Ett spår i forskningen är om mycket tidig insättning av läkemedel kan ha en botande effekt. Anders Sönnerborgs grupp var i slutet av 1990-talet först i världen med att leda en internationell studie där mycket tidig insättning av bromsmediciner prövades. Den forskningen har nu tagit fart igen sedan det i april i år rapporterades att ett spädbarn efter tidig mycket intensiv behandling blev infektionsfri.

SAMUEL LAGERCRANTZ

Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev