Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

Efterlyser bättre behandling och lokala riktlinjer

Publicerad: 29 september 2015, 13:20

Tobias Welte.

Foto: Amina Manzoor

Infektionsspecialister borde vara mer involverade i antibiotikaförskrivningen, tycker den tyska professorn Tobias Welte, som pratade på ett seminarium om antibiotikaresistens på ERS.


Ämnen i artikeln:

ERS

Den allt mer utbredda antibiotikaresistensen påverkar även hur luftvägsinfektioner kan behandlas. Det var temat för ett seminarium på ERS. Tobias Welte, professor vid Medizinische Hochschule Hannover i Tyskland, pratade om förekomsten av antibiotikaresistens i Europa, men också i världen, och hur det påverkar behandlingen av lunginflammation. Till exempel är den ökade resistensen mot makrolider oroande när det gäller lunginflammation hos barn orsakad av mycoplasmabakterien. Där är de två andra antibiotikagrupperna tetracykliner och fluorokinoloner inte lämpliga för barn.

Tobias Welte menar att en stor anledning till resistensutvecklingen är att man behandlar förekomst av bakterier, även utan symtom. Som ett exempel på bakterier i luftvägarna som oftast inte behöver behandlas nämner han enterokocker.

– Vad jag önskar i framtiden är att man ser om de kliniska tecknen och symtomen finns vid förekomsten av bakterier, säger Tobias Welte till Dagens Medicin efter seminariet.

Han tycker att fler specialister inom infektionssjukdomar bör vara involverade i antibiotikaförskrivningen på sjukhus och efterlyser bättre utbildning av läkare inom infektioner.

– Men vi behöver också bättre riktlinjer kring antibiotikaförskrivning. Och de behöver vara lokala eftersom förekomsten av resistens skiljer mycket mellan delar av världen och även mellan länder i Europa. Det går inte att ha svenska riktlinjer i Italien, till exempel, säger Tobias Welte.

Två andra föreläsningar under seminariet handlade om hur äldre antibiotika kan göras mindre utsatta för resistens, nya sätt att administrera antibiotika och vilka nya antibiotika som är på gång. Bland annat kan en molekyl som i sig inte är antibakteriell men som hämmar resistensutvecklingen tillsättas till ett antibiotikum för att göra det mer effektivt. Sådana försök har visat sig fungera och det finns läkemedelskandidater i fas 3-studier.

Det diskuterades också om inhalerbara antibiotika är en ny väg att gå, men då påpekade Tobias Welte att det behövs bättre teknik innan de är ett möjligt alternativ.

AMINA MANZOOR

Ämnen i artikeln:

ERS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev