En enklare och bättre bot mot hepatit - årets forskningsnyhet

I år är det 25 år sedan hepatit C-viruset först beskrevs i två publikationer i tidskriften ­Science. Upptäckten banade under tidigt 1990-tal väg för screening­metoder som eliminerade risken för smitta genom blodtransfusioner. Och den banade förstås också vägen för den strida ström av nya direktverkande läkemedel mot smittan som nu når patienterna.

Under 2014 fick de här tablettbaserade läkemedlen välförtjänt mycket uppmärksamhet. Flera stora studier visade att fler patienter kan läkas ut på ett snabbare, lättare och mer biverkningsfritt sätt än med den tidigare interferonbaserade sprutbehandlingen. För den vanligaste och hittills mest svårbehandlade varianten av hepatit C, genotyp 1, kan nu över 90 procent av patienterna botas, jämfört med runt 50 procent när sjukvården bara hade interferon och ribavirin att tillgå. I en del studier ligger utläkandegraden på 99 procent.

Öppnar för att komma åt epidemin

De goda resultaten för de nya läkemedlen, där sofosbuvir, simeprevir och daklatasvir hittills blivit godkända inom EU, kommer att leda till färre fall av allvarlig leversjukdom och till färre levertransplantationer. De öppnar även på sikt möjligheten att komma åt epidemin av hepatit C som omfattar runt 45 000 personer i Sverige. På grund av långa behandlingstider och psykiatriska biverkningar har det tidigare inte varit möjligt att behandla aktiva sprutnarkomaner, som i dag svarar för i stort sett hela smittspridningen. Det kan dock bli möjligt med den nu förenklade behandlingen.

Sammantaget är det därför ett ganska enkelt val att de nya läkemedlen mot hepatit C får toppa Dagens Medicins lista över de viktigaste forskningsnyheterna år 2014. Placeringen är utan tvekan motiverad, enligt Ola Weiland, som är professor i infektions­sjuk­domar vid Karolinska institutet i Huddinge och som deltagit i prövningar med de nya läkemedlen. Han har själv flera patienter där de nya läkemedlen varit direkt livräddande.

– Den här utvecklingen har gått rasande fort. Läkemedlen fungerar precis lika bra som i de kliniska prövningarna och över­raskande bra hos de allra sjukaste patienterna, de som till exempel har transplanterats och/eller har samtidig infektion av hiv, säger Ola Weiland.

Hopp om att priserna sjunker

Bland de patienter som medicinskt sett bör ha behandling är det bara runt hälften som får behandling i dag, på grund av höga priser. Men då nya läkemedel är på gång finns det gott hopp om pris­konkurrens och att fler därmed skulle kunna få behandling.

Studier i urval: New England Journal of Medicine 2014; 370: 211–221, 222–232, 1 483–1 493, 1 594–1 603, 1 604–1 614, 1 879–1 888, 1 889–1 898, 1 973–1 982, 1 983–1 992, 1 993–2 001, DOI: 10.1056/NEJMoa1408921. Lancet 2014; 384: 1 756–1 765.

Läs också:

￭ Här är plats 2 till 10 bland årets forskningsnyheter.
￭ De tio viktigaste forskningsnyheterna år 2012.
￭ De tio viktigaste forskningsnyheterna år 2013.

Listan över de viktigaste forskningsnyheterna är sammanställd av Dagens Medicins vetenskapsredaktör efter främst beaktande av respektive nyhets medicinska och principiella betydelse.