Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

FHM: Friska barn behöver inte vaccineras mot covid-19

Publicerad: 30 september 2022, 07:35

Den allmänna rekommendationen till friska barn i åldern 12 till och med 17 år att vaccinera sig tas bort efter den 31 oktober.

Foto: Johan Nilsson/TT

UPPDATERAD. Myndigheten lämnar nu nya besked.

Ämnen i artikeln:

VaccinCoronakrisenCovid-19CovidvaccinFolkhälsomyndighetenToppnyheter

Monica Kleja

monica.kleja@dagensmedicin.se


Beslutet innebär att den allmänna rekommendationen till friska barn i åldern 12 till och med 17 år att vaccinera sig tas bort efter den 31 oktober.

Anledningen skriver Folkhälsomyndigheten, FHM, är ”den mycket låga risken för allvarlig sjukdom och död hos barn och unga”. 

 ”Sammantaget ser vi att vårdbehovet till följd av covid-19 har varit lågt bland barn och unga under pandemin, och dessutom minskat sedan virusvarianten omikron började sprida sig. I den här fasen av pandemin ser vi inte att det finns ett fortsatt behov av vaccination i den här gruppen”, säger Sören Andersson, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, FHM,  i ett uttalande.

Men kan då inte vaccinering av friska barn och unga ha bidragit till att de har låg risk att bli allvarligt sjuka i covid-19?  

Dagens Medicin ställer frågan till Sören Andersson, som i ett mejl svarar att ”vaccinerna kan ha bidragit, speciellt vid de tidigare virusvarianterna”.

Han fortsätter:

”Men sjukdomsförekomsten har hela tiden varit låg för barn under 12 år, där vi aldrig vaccinerat. Efter omikrons inträde har sjukdomsförekomsten (de mer allvarliga konsekvenserna av covid-19) successivt sjunkit, vilket är speciellt påtagligt i de lägre åldrarna. Dock har barn i speciella begränsade grupper som har högre risk att drabbas av allvarliga konsekvenser av luftvägsinfektioner rekommenderats vaccination (inklusive ned till 5 års ålder) vilket sannolikt också bidragit till att hålla antalet svårt sjuka barn nere. De rekommenderas vaccination även fortsättningsvis.”

 Läs också: Folkhälsomyndighetens generaldirektör: ”Vi är inte luddiga” 

Från och med den 1 november är det således endast barn och unga i riskgrupper som erbjuds vaccination, enligt Folkhälsomyndigheten. 

Vilka dessa riskgrupper är definieras av Svenska barnläkarföreningen, men generellt uppges det handla om barn som är mer känsliga för luftvägsinfektioner.

Fotnot: Artikeln har uppdaterats med ett svar från Sören Andersson angående allmän vaccinering av barn och risken för att bli allvarligt sjuk.

Läs också: Avgående vaccinsamordnare kritiserar FHM

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-10-03

Är faran över för lång COVID och MIS-C? Hemska följdsjukdomar efter genomgången covid-19 infektion som drabbat huvudsakligen unga flickor med årslång skolfrånvaro och förlorat socialt nätverk. I januari rekommenderade CDC vaccination då habila studier visat att vaccinerade barn inte utvecklade de hemska följdsjukdomarna.

Lång COVID och MIS-C har minskat, men beror det på vaccination eller att den nya virusvarianten Omikon är mindre virulent?

Som gammal TWAR och ME forskare har jag försökt hjälpa 20 barn, 5-17 år, median 12 år, 15 flickor. Flertalet hade varit sjuka sedan våren 2020.

16 barn hade uttalade besvär med ihållande illamående, magont, kolik, förstoppning eller diarré. Den vanligaste comorbiditeten var gastrointestinala besvär. Åtta barn hade tidigare utretts för magbesvär. Tre hade fått diagnosen IBS, ytterligare två hade utretts för återkommande buksmärta med feber. Besvären finns inte med i Barnläkarföreningens förteckning av riskgrupper. Utgör de en riskgrupp som bör vaccineras?

En rapport finns skriven och kan rekvireras: ”Post-Covid syndrome may hold keys to understanding Chronic fatigue syndrome”.

Göran Falck, docent i allmänmedicin

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev