Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Infektion

Fruktat virusutbrott möjligt scenario för Sverige

Publicerad: 6 Juli 2015, 08:32

Foto: Thinkstock

Fler än 30 döda, hundratals sjuka och flera tusen i karantän. Lägg därtill en panikartad oro hos ännu fler med stängda skolor och sjukhus och fallande börskurser som följd. Sydkorea skakades i grunden av mers. Kan något liknande hända i Sverige?


Frågan är inte obefogad, eftersom Sydkorea, precis som Sverige, normalt är ett mycket välmående land med en avancerad sjukvård och högt fungerande samhällsfunktioner.

Statsepidemiologen Anders Tegnell som, tillsammans med landstingen, har det yttersta ansvaret för att Sveriges smittskydd fungerar som det ska, drar lite på svaret.

- Det är alltid svårt att säga, men jag tror inte det, säger han till slut.

Smittspridningen i Sydkorea började med att en person, en 68-årig man, återvände till landet efter att ha rest runt på Arabiska halvön.

Mannen blev sjuk. Till en början trodde läkarna att det var lunginflammation. Först nio dagar senare, den 20 maj, efter att ha nyst och hostat sig igenom fyra överfyllda sjukhus, fick han rätt diagnos: Middle East respiratory syndrome (mers).

Men då var det på sätt och vis redan försent, framför allt med tanke på att det dröjde ytterligare ett antal dagar innan myndigheterna vidtog rätt åtgärder. Fler och fler insjuknade, de flesta på sjukhus, och nästan ett 30-tal dog.

Det mesta tyder på att smittspridningen i Sydkorea nu är under kontroll, även om det tog sin tid.

Oron finns ändå att mers ska orsaka en omfattande pandemi, då viruset börjar spridas okontrollerat över hela världen. Om inte nu så nästa gång ett liknande fall dyker upp.

Många pekar på likheterna med sars som resulterade i cirka 850 människors död i flera länder 2003.

- Man ska inte underskatta situationen, men sars låg ett snäpp högre i allvarlighetsgrad. Mers smittar inte lika lätt. De spelar i lite olika divisioner, säger Anders Tegnell.

Både sars och mers är coronavirus och har sin naturliga hemvist hos djur.

Mers upptäcktes första gången 2012. Sedan dess har runt 1 200 fall konstaterats, varav cirka 440 personer har dött. De flesta har haft andra, underliggande sjukdomar.

Smittan härstammar från dromedarer på den Arabiska halvön där djuren används för köttets och mjölkens skull och, inte minst, för att tävla med.

Viruset har sannolikt funnits i området i tiotals år, men enligt Anders Tegnell är kameldjur, av allt att döma, inte den enda smittkällan.

- Ganska många fall har inte haft någon kontakt med dromedarer, så det borde finnas något annat som håller smittspridningen igång. Men vad detta är vet vi inte i dag.

En sak som oroar med mers är den höga dödligheten, som har beräknats till cirka 38 procent.

Siffran bör dock tas med en nypa salt, eftersom det antagligen finns ett mörkertal med personer som insjuknat, men som inte har drabbats av svår sjukdom.

- Dödligheten är gissningsvis lägre, kanske runt 25 procent, säger Anders Tegnell.

Sjukdomen smittar vid kontakt med sjuka personer. Hostningar och nysningar resulterar i små droppar som innehåller virus.

Anders Tegnell beskriver mers som "delvis luftburet".

- Men samtliga fall av smittspridning hittills har varit inom sjukvården, och några enstaka fall inom den egna familjen. Det sprids alltså inte ute i samhället, exempelvis i kollektivtrafiken. Det är en jätteviktig skillnad, jämfört med exempelvis influensa som sprids lite varstans. Så är det inte med mers.

Men frågan kvarstår: Varför Sydkorea — men inte Sverige?

- Vi har inte samma sjukvårdssystem. Den här sydkoreanska patienten hade varit på väldigt många olika sjukhus innan han fick rätt diagnos. I Sverige träffar man inte lika mycket personal. I Sydkorea ligger patienterna också på större salar än här i Sverige. Ett 15-tal fall har inträffat i länder med liknande system som vårt eget, som Spanien, och där har smittan inte alls fått samma konsekvenser som i Sydkorea, säger Anders Tegnell.

Dessutom, säger han, får högrisklaboratoriet i Solna in ett, par tre prover i månaden med frågeställningen mers. Alla har hittills varit negativa, men det tyder på att mers är något som den svenska sjukvården är uppmärksam på.

Anders Tegnell beskriver den svenska beredskapen som om inte på topp, så åtminstone "relativt god".

Fakta: Mers

Symtomen på mers är hög feber, andningsproblem och, senare, lunginflammation. Även andra organ kan påverkas, som njurar. Patienterna dör ofta i svår lunginflammation och/eller njursvikt.Eftersom sjukdomen orsakas av ett virus (och inte bakterier) hjälper inte antibiotika.De allra flesta som hittills drabbats har haft andra sjukdomar. Dödligheten har beräknats till 38 procent, men denna siffra är av allt att döma för hög eftersom många som drabbas av lindrig sjukdom inte diagnostiseras.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev