Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

Global sjukdomsbörda kartlagd

Publicerad: 13 december 2012, 17:00

Färre människor dör i dag av infektioner, barnsjukdomar, förlossningskomplikationer och undernäring jämfört med för tjugo år sedan. Men fler lever med sjukdom. Det är två slutsatser i den hittills största studien av folkhälsan i hela världen.


Tidskriften Lancet publicerar nu undersökningen Global Burden of Disease Study 2010. Den uppges vara det första systematiska studien av den globala folkhälsan sedan en liknande studie gjordes på uppdrag av Världsbanken år 1990.

Totalt har 486 forskare från 302 forskningsinstitutioner i 50 länder samarbetat för att ta fram de nya resultaten som presenteras i sju artiklar. Jämfört med den tidigare studien har omfattningen blivit större och forskarna har bland annat tittat på hur världshälsan har förändrats vid olika tidpunkter de senaste tjugo åren.

Här är några av forskarnas slutsatser:

■ År 2010 hade den förväntade      medellivslängden för män ökat med 11,1 år jämfört med år 1970, från 56,4      till 67,5 år. Motsvarande siffror för kvinnor var en ökning på 12,1 år,      från 61,2 till 73,3 år.
 ■ Antalet dödsfall bland barn      under fem år har minskat från 16,4 miljoner år 1970 till 6,8 miljoner år      2010.
 ■ Även om den förväntade      medellivslängden ökar så är skillnaden mellan länder med högst respektive      lägst livslängd i stort sett oförändrat jämfört med år 1970. Skillnaden      uppskattas vara runt 32 till 47 år.
 ■ På vissa håll i världen har      den förväntade medellivslängden gått tillbaks. I Afrika söder om Sahara      var minskningen av mäns och kvinnors förväntade medellivslängd 1,3      respektive 0,9 år, vilket kopplas samman med epidemin av hiv/aids. Även      medellivslängden i Vitryssland och Ukraina har försämrats, sannolikt på      grund av fler alkoholrelaterade dödsfall i de länderna.
 ■ Antalet dödsfall på grund      av infektioner och undernäring eller bland nyfödda och bland mödrar      minskade från 15,9 miljoner till 13,2 miljoner mellan åren 1990 och 2010.      Förändringen berodde huvudsakligen på färre dödsfall i diarrésjukdomar och      infektioner i nedre luftvägarna samt färre döda spädbarn.  
 ■ Samtidigt som dödsfall i      infektioner har blivit färre och medellivslängden ökat har nu dödsfall i icke      smittsamma sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och cancer blivit dominerande.      Sådana sjukdomar orsakade två av tre dödsfall år 2010, jämfört med runt      ett av två dödsfall år 1990.
 ■ Bördan av hiv och malaria      fortsätter att vara stor, trots stora insatser för att motverka de två      sjukdomarna. Dödsfall i hiv/aids ökade från 0,3 miljoner år 1990 till 1,5      miljoner år 2010, med en topp på 1,7 miljoner år 2006. Dödsfallen i      malaria ökade från 0,98 miljoner till 1,17 miljoner under samma      tidsperiod.
 ■ När mer än 30 000      människor runt om i världen tillfrågades om hur de såg på olika      sjukdomstillstånd framstod akut schizofreni och svår MS som de      allvarligaste, med så kallade sjukdomsvikter på 0,76 respektive 0,71, där      0 är mildast och 1 värst. Svår demens fick värdet 0,44, medan svår spridd      cancer och svår hjärtsvikt fick 0,48 respektive 0,19.
 ■ Den generellt ökade      medellivslängden gör att fler personer lever längre med sjukdom. För      50-åringar har den förväntade livslängden ökat med 2 respektive 2,5 år för      män och kvinnor sedan 1990. Men antalet friska levnadsår ökade bara med      1,5 år för båda könen.
 ■ Antalet år som svenska män      och kvinnor förväntades leva fria från sjukdom var 64 respektive 67 år 1970.      Motsvarande siffror för år 2010 var 67 och 69. Trots den här ökningen har      Sverige under den studerade perioden tappat sin plats på listan över de      tio länder som har högst förväntad frisk levnad, för båda könen.  
 ■ De två typer av ohälsa som      år 2010 stod för den absolut största bördan var sjukdomar i muskler och      skelett samt psykiska sjukdomar och beteendestörningar. Dessa två stod för      nästan hälften av alla levnadsår som levs med sjukdom.
 ■ De två riskfaktorer som år      2010 låg bakom flest dödsfall var högt blodtryck och tobaksrökning,      inklusive passiv rökning. Dessa två beräknas ha orsakat 9,4 miljoner      respektive 6,3 miljoner dödsfall det aktuella året.

Läs abstracten till studierna på Lancets hemsida.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev