Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

Chiara Conti på masstestningslaboratoriet på Karolinska universitetssjukhuset i Solna är en av dem som hanterar de tusentals coronatester som kommer in för analys varje dag.

Foto: Jessica Gow

Här är massindustrin bakom svenskarnas coronatestande

Sedan pandemin bröt ut i Sverige har 16,8 miljoner provrör i plastpåsar forslats av taxichaufförer och färdtjänstpersonal. Och uppskalningen av testkapaciteten fortsätter.
– Hittills är det ganska kul, jag började för en timme sedan. Det är min första dag, säger nya laboratoriebiträdet Gabriel Jerkerus.

Publicerad: 1 februari 2022, 10:54

TT

redaktionen@dagensmedicin.se

Daniela Rodriguez Mäki river upp plastpåsen med provröret, kollar att det innehåller vätska och att det ser korrekt ut. Hon placerar röret i ett ställ och slänger plastpåsen i soptunnan.

När hon fyllt stället med 72 rör bär hon det till värmeskåpet i rummet bredvid. Vid en temperatur på 70 grader avaktiveras det potentiella viruset. Tillbaka till stolen.

– Det är mycket stress, det kommer in extremt många prover nu. Det är jättehögt tryck, säger Daniela Rodriguez Mäki..

Masstestningslabbet i Astrid Lindgrens barnsjukhus gamla lokaler får just nu in 11 000 prover om dagen. När de startade upp i maj 2021 såg det helt annorlunda ut. Verksamhetsutvecklaren Mattias Karlsson satt med kollegerna i lunchrummet och var uttråkade.

När det ringde på dörren sprang alla upp för att ta emot, det kom hundra prov om dagen, säger han.

Framåt hösten förändrades läget. Kravet på snabb uppskalning när julen närmade sig var svår. Men när omikronlarmet kom från Sydafrika var de på tårna.

– Vi satte upp typningar samma dag för att bevaka när det skulle komma. När vi såg utvecklingen förstod vi vad som skulle hända här i januari, säger Annika Tiveljung Lindell, verksamhetschef vid klinisk mikrobiologi.

Daniela Rodriguez Mäki och kollegan Gabriel Jerkerus jobbar extra som labbiträden. Ingen av dem är utbildade – de utför de arbetsuppgifter de kan.

– Hittills är det ganska kul, jag började för en timme sedan. Det är min första dag, säger Gabriel Jerkerus.

Efter 80 minuter plockas provrören ut från värmeskåpet. De märks med ankomsttid och flyttar vidare till kylskåpet. Först in går också först vidare i flödet.

Steg två. Proven registreras och skjuts in labbets nyckelinstrument UniVerse. En robotarm med en pipett suger upp en droppe från provröret och placerar den i en av 96 positioner på en platta. UniVerse håller reda på vilken streckkod som är kopplad till vilken position.

– Efter de här stegen ser man inte proven längre, då har man bara de här plattorna, säger Mattias Karlsson som utvecklat flödet genom labbet.

Steg tre. Plattorna med 96 positioner komprimeras ytterligare till en ännu mindre platta av maskinen Fluent – som innehåller kemikalien som reagerar med virusets arvsmassa.

Steg fyra. Saturnus som påminner om en vanlig skrivare spottar till sist ut det alla väntar på. Negativ. Eller positiv.

Mattias Karlsson håller upp ett diagram med mängder av gröna och gula linjer som böjer sig uppåt. Höga kurvor betyder smittad.

Senast hade vi över 60 procent positiva svar, säger han om dagens körningar.

Läs också: Professorer: ”Slopa restriktioner och dra ned på provtagning och smittspårning” 

Tidigare under pandemin gjordes momentet manuellt. Positiva provsvar var ovanliga och det fanns inget behov av att automatisera momentet. Nu konstateras tusentals positiva provsvar varje dag av ett nybyggt it-system.

De som händer sedan har många varit med om – plinget i telefonen med uppmaningen att logga in på 1177 för att ta del av sitt provsvar. Den som saknar bank-id får ett sms, blir uppringd och får beskedet uppläst på ett språk de förstår.

Proverna väller in från hubbarna där hemtesterna lämnas in av taxichaufförerna, från insamlingslådor från 30 apotek, från utställda lådor och från sex provtagningsbussar (vecka fyra tas ännu en i bruk). Proverna från regionens 23 drive-in-stationer går till andra labb.

Annika Tiveljung Lindell är verksamhetschef vid klinisk mikrobiologi på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Foto: Jessica Gow

Annika Tiveljung Lindell är verksamhetschef vid klinisk mikrobiologi på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Foto: Jessica Gow

Att 11 000 prover nu levereras dagligen till ett enda labb kan jämföras med 10 000 influensaprov under ett helt år innan pandemin bröt ut.

– Vi ligger nära kapacitetstaket. Så fort maskinen är klar så måste det skjutas in något nytt så att det inte blir långa ledtider. Små störningar gör att vi kanske inte klarar kapacitetstaket, säger verksamhetschefen Annika Tiveljung Lindell.

I lunchrummet står det tre halvätna tårtor på bordet.

– De behövs för att hålla modet uppe, säger hon.

Men de firar faktiskt. Två nya UniVerse har installerats, roboten som suger upp en droppe från provet och överför det till en liten bricka. De vidgar en flaskhals i flödet genom att förbättra förmågan att komprimera och ökar labbets kapacitet med 25 procent.

Men ibland hjälper det inte hur optimerat flödet än är.

– En del stoppar ned pipetten i röret, andra stoppar ned absorbenten som ska suga upp läckt vätska. Eller så är röret tomt. Det blir missförstånd i bland, säger Mattias Karlsson.

Det händer också att korrekta prov inte går att analysera, men det är ovanligt.

– Det kan till exempel bero på att det finns läkemedel eller nässpray i provet, säger Mattias Karlsson.

Pandemin har varit en enorm lärdom för verksamheten. Att lämna provsvar direkt till invånare är helt nytt. Digitala lösningar som tagits fram snabbt har inte alltid varit de bästa. ”Fullösningar”, säger Mattias Karlsson lite skämtsamt.

– Digital kommunikationen är framtidsfrågan för vården, menar Annika Tiveljung Lindell.

Det är en av de stora infrastruktursatsningarna som man behöver göra.

Så, när det plingat till i telefonen och du vet om du är positiv eller negativ, då är väl allt klart?

Mattias Karlsson öppnar dörren till ett förråd, på hylla efter hylla står rader av provrör som sparats efter att maskinerna sugit upp de små dropparna.

– Alla prov som går ned i de här gula lådorna vet vi att de har fått ett svar, säger han och pekar mot soptunnorna på golvet.

Det vet de för att de kontrollerar vart och ett av dem. Manuellt. Alla dagens 11 000 provrör.

Om ett prov inte besvarats? Då skickas det tillbaka till steg ett och allt börjar om igen.

Helena Björk/TT

Läs också: Slopad familjekarantän har underlättat bemanningen på sjukhus 

Fakta: Statistik testning

Schablonkostnaden för ett PCR-test är sedan årsskiftet 1 100 kronor.

16,8 miljoner PCR-tester har utförts totalt i Sverige under pandemin.

3,2 miljoner PCR-tester har utförts totalt i Region Stockholm under pandemin.

Antal utförda test i region Stockholm per vecka:

48: 58 015

49: 72 437

50: 88 347

51: 70 409

52: 62 919

1: 89 140

2: 108 048

3: 131 884

Mediantid för provsvar vecka 3: 33 timmar

Källa: Folkhälsomyndigheten, Region Stockholms veckorapport, Annika Tiveljung Lindell, verksamhetschef vid klinisk mikrobiologi på Karolinska universitetssjukhuset.

Fakta: Masstestningslaboratorier

Masstestningslaboratoriet vid Karolinska sjukhuset i Solna analyserar coronatester som gjorts i Region Stockholm.

Coronatester analyseras av flera laboratorier: A05 Diagnostik, Karolinska universitetslaboratoriet, Synlab och Unilabs.

Källa: Annika Tiveljung Lindell, verksamhetschef.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 


Ämnen i artikeln:

CoronakrisenCovidtestCovid-19Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev