Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Infektion

”Jag tror att Alfred Nobel skulle ha blivit glad”

Publicerad: 5 Oktober 2015, 13:02

Jan Andersson, professor i infektionssjukdomar.

Foto: Carl-Magnus Hake

Att aldrig ge upp är något som karakteriserar forskarna som belönas med årets Nobelpris i medicin eller fysiologi. Det framhåller Jan Andersson, professor och ledamot av Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.


Texten uppdaterad tisdag kl 6 oktober kl 9.40 med information om utvecklingen av maskläkemedel och om pristagarnas reaktion.

– Inte för någon av de tre pristagarna handlade det om upptäckter som omedelbart var banbrytande. Det krävdes tålmodighet och en vilja att inte ge upp för att deras insatser skulle komma till nytta, säger Jan Andersson till Dagens Medicin efter tillkännagivandet av årets pris.

Det tilldelas dels irländaren William Campbell och japanen Satoshi Õmura för utvecklingen av banbrytande läkemedel mot rundmaskparasiter, dels till kinesiskan Youyou Tu för hennes upptäckter kring malarialäkemedlet artemisinin.

När det gäller utvecklingen av läkemedel mot maskinfektioner hade Satoshi Õmura ägnat åtta år åt att förfina tekniker för att odla jordbakterier ur gruppen Streptomyces och screena för antimikrobiella substanser, framhåller Jan Andersson. Av runt 45 000 olika bakteriekulturer valde han sedan ut femtiofyra som samarbetspartnern William Campbell skulle testa vidare på läkemedelsföretaget Merck i USA.

Vid ett kritiskt tillfälle i djurförsöken var det en enstaka mus som var infekterad med parasitmasken Nematospiroides och där forskarna såg positiva resultat av en bakteriekulturerna. Men musen höll på att dö ändå. Õmura lyckades dock med att ändra odlingsbetingelserna så att den skadliga komponenten försvann.

– Sedan gick Campbell vidare i andra tester på flera olika djurarter som var infekterade med andra typer av rundmaskar och i slutändan hade man utvecklat läkemedlet avermektin som senare modifierades till det i dag använda ivermektin, säger Jan Andersson.

Men att ivermektin skulle användas för att behandla människa var dock inte en självklarhet. På Merck tänkte man sig detta främst som ett läkemedel för djur.

– Men William Campbell insisterade på att läkemedlet också skulle utvärderas mot maskinfektion hos människa, säger Jan Andersson.

Och Ivermektin blev sedan inte minst effektiv behandling av parasitsjukdomarna elefantiasis och flodblindhet.

När det gäller upptäckten av läkemedlet artemisinin lyfter han fram att Youyou Tu under flera år arbetade med varierande resultat när hon försökte rena fram det aktiva ämnet i sommarmalört, som länge använts i den traditionella kinesiska medicinen mot malaria.

– Hon bestämde sig för att gå tillbaks och göra om experimenten men under andra betingelser. Helt plötsligt får hon en stabil produkt med 100 procents aktivitet. Hon lät sig inte heller nedslås av att det blev hjärtbiverkningar när artemisinin testades på möss utan lyckades komma runt det, säger Jan Andersson.

I dag är artemisininbaserade läkemedel grunden i behandlingen av malaria, sedan parasiten utvecklat motståndskraft mot övriga läkemedel.

Efter att Youyou Tu fick Laskerpriset år 2011 så framkom det synpunkter att även andra kinesiska forskare som var involverade i forskningen borde ha blivit prisade.

Var det svårare att bena ut vem som skulle ha priset för artemisinin jämfört med läkemedlen mot parasitmaskar?

– Nej, det var det inte. Det är ungefär samma utmaning varje år oavsett vilka som är pristagare, säger Jan Andersson.

Det här är ett bara ett i raden av många Nobelpris som gått till infektionsområdet. Varför finns det så många Nobelpris där?

– Om du lyckas identifiera ett smittämne och sedan hittar en behandling kan du ju ofta bota sjukdomen och har möjlighet att till och med utrota den. Det gör en stor betydelse för mänskligheten samtidigt som infektionssjukdomar historiskt har utgjort ett stort folkhälsoproblem, säger Jan Andersson som själv är professor i infektionssjukdomar.

Det var ovanligt många journalister från Kina på presskonferensen. Kan information om priset har blivit läckt?

– Vi gjorde samma reflektion som du, men nej vi känner inte till någon läcka. Utan vi tolkar det som ett mycket stort ökat intresse och att antalet medier i Kina ökat starkt på senare år, säger Jan Andersson.

Slutligen, ni fick inte tag på Youyou Tu eller på William Campbell i förmiddags men hur reagerade pristagaren Satoshi Õmura?

– Med enorm förvåning och glädje. Han hade inte förväntat sig detta, säger Jan Andersson och tillägger.

– Jag tror även att Alfred Nobel skulle bli glad när han i sitt testamente syftade på upptäckter som gjort största nytta för mänskligheten. Det här handlar om sjukdomar som kan påverka 3,4 miljarder människor på jorden.

Relaterat material

”Det ska ju ges till något som tillför mänskligheten något avgörande”

Nobelpriset för parasiter och malaria

Laskerpris efter önskan från Mao

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev