Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

KVA:s slutrapport: Vården behöver utvecklas inför nästa pandemi

Publicerad: 30 november 2021, 14:18

Tidigare statsepidemiolog Annika Linde, medicinprofessorerna Jan Nilsson, Gunilla Karlsson Hedestam och Staffan Normark.

Foto: Duygu Getiren/TT

Hälso- och sjukvården klarade pandemin men missade att dra lärdomar av tidigare infektioner och förbereda sig inför långtidskomplikationer av covid-19.


Ämnen i artikeln:

Covid-19CovidvaccinKarolinska institutetToppnyheter infektion

Det konstaterar Kungliga vetenskapsakademiens, KVA:s, expertgrupp om covid-19 i sin slutrapport kring svensk hantering av pandemin som presenterades på en presskonferens i Stockholm på tisdagen.

När datumet sattes för över ett år sedan hade man hoppats att pandemin skulle vara över.

Läs också: KVA: Oroväckande mutationer kräver åtgärder 

– Vi hade trott att den skulle vara över men den pågår, berättar ordföranden i expertgruppen Staffan Normark, professor i molekylär mikrobiologi och smittskydd på Karolinska institutet, KI.

Tidigare har gruppen kommit med sex delbetänkanden. Deras slutrapport är på nära 120 sidor och innehåller förslag om hur den nuvarande och nästa pandemi bör hanteras. 

Bland annat betraktar expertgruppen smittan som ”en luftsmitta” till skillnad från Folkhälsomyndigheten som betonar droppsmitta, och förespråkar att munskydd allmänt ska bäras i alla miljöer inomhus, för att minska smittriskerna.

Att munskydd minskar inhalering och utandning av viruspartiklar menar gruppen att det nu finns solid forskning som stöder.

Inför framtiden efterlyser de också ett bättre globalt övervakningssystem för tidig upptäckt och forskning kring nya potentiellt smittsamma varianter, snabbare diagnostik och mer digital teknologi för smittspårning.

Gunilla Karlsson Hedestam är professor i vaccinimmunologi på KI och medlem i expertgruppen.

– Nu har omikron kommit, och i södra Afrika är det redan det dominerande viruset. Att förstå och följa utvecklingen är så viktigt, säger hon.

Även för nationellt vidkommande vill hon se en mer samlad organisation för testning och sekvensering av virus än den som finns i dag och är uppdelad på 21 regioner.

Dessutom hoppas hon att det ska komma vacciner i som i framtiden ger ett än mer robust skydd mot smittspridning än dagens covidvacciner. 

Jan Nilsson, professor på KI.

Foto: Duygu Getiren/TT

Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning, på Lunds universitet och medlem i expertgruppen, har undersökt hur svensk sjukvård klarade att hantera krisen, undanträngningseffekter och postcovidpatienter under och efter första vågen. 

 – Generellt sett har man klarat det alldeles fantastiskt, säger han och lovordar vårdpersonalens stora förmåga att ställa om och att etablera nya behandlingsmetoder och ta hand om akut sjuka och cancerpatienter.

Han fortsätter:

– De svårast sjuka fick den behandling de skulle ha. Men det finns områden där det finns stora behov att utveckla i framtiden.

Bland annat minskade antalet behandlingar och operationer med 49 procent under den första vågen i april och maj 2020 jämfört med samma period 2019, men bara med 12 procent under våg nummer två, november till december 2020, enligt rapporten. 

– Det är positivt att vården lärde sig minska förträngningseffekterna under andra vågen, men kunde vi ha förutsett detta och gjort något annorlunda tidigare? Här finns sannolikt lärdomar att dra, säger Jan Nilsson.

Även diagnosticeringen av nya cancerfall minskade med 6 procent under första vågen vilket uppges motsvara 4 500 fall av cancer.

Sjukvården borde också ha förstått att genomgångna virusinfektioner kunde leda till långsiktiga sjukdomsbesvär och förberett sig på det.

– Sedan missade sjukvården fullständigt långtidskomplikationerna efter covid-19, som trötthet, andningssvårigheter, körtelfeber och ganska många andra symtom, säger Jan Nilsson.

Gruppen trycker också på att Sverige behöver etablera en oberoende expertenhet med hög vetenskaplig kompetens som rådgivare till regering och riksdag och andra myndigheter.

– Vi tror att det är värdefullt med en oberoende expertgrupp som kan fungera som ett bollplank. Många andra länder har sådana som exempelvis Italien och det fungerar väl, sade också Göran K Hansson, KVA:s ständige sekreterare och en av initiativtagarna till gruppen.

Expertgruppens medlemmar noterar också att användning av försiktighetsprincipen och tuffa tidiga åtgärder hade ”minskat insådden” av viruset, vilket sparat tid för att åstadkomma förberedelser, då de flesta samhällsviktiga verksamheter var otillräckligt förberedda när smittan började spridas.

Enligt Göran K Hansson kommer gruppen att finnas kvar för att följa pandemins utmaningar.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Monica Kleja

Reporter

monica.kleja@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev