Läkare prisar stor studie på septisk chock

– Resultaten är mycket viktiga. De bekräftar nyttan med det arbetssätt vi i flera år har arbetat för att införa i Sverige. Nu borde det nästan bli tvingande för alla akutklinker att införa rutiner för ett bra omhändertagande av de här patienterna om de inte redan gjort det, säger Lars Ljungström, överläkare vid infektionskliniken på Kärnsjukhuset i Skövde.

Han har tidigare varit ordförande i en grupp inom Svenska infektionsläkarföreningen som år 2008 tog fram ett vårdprogram för tidig identifiering och initial handläggning av svår sepsis och septisk chock.

I den aktuella studien lottades amerikanska patienter med septisk chock till att bli omhändertagna på ett av tre olika sätt:

￭ Tidig behandling på intensivvårdsavdelning enligt konceptet Early Goal Directed Therapy. Patienterna fick bland annat en central venkateter så att läkarna kontinuerligt kunde övervaka blodtryck och syresättningsgrad. Dessa nivåer hölls inom specifika intervall under de sex första timmarna.  
￭ Standardiserad vård enligt ett särskilt protokoll, där läkare använde icke invasiva metoder för att övervaka blodtryck och syremättnad. Nivåerna hölls sedan inom specifika intervall som ovan.   
￭ Standardiserad vård, där patienterna omhändertogs på samma sätt som de skulle ha blivit på typiska akutmottagningar vid universitetssjukhus i USA.

Gemensamt för alla tre alternativen var att patienterna screenades tidigt för möjlig sepsis och fick snabb behandling med antibiotika och vätska.

Efter 60 dagar hade runt 20 procent av patienterna avlidit, oavsett vilket omhändertagande de initialt lottats till. Det fanns heller inga andra skillnader i parametrar som hjärt- och lungfunktion.

Enligt Lars Ljungström är det tredje alternativet i studien mycket snarlikt det omhändertagande som det svenska vårdprogrammet rekommenderar.

– Det handlar om tidiga insatser för att upptäcka sepsis, som att mäta blodtryck, andningsfrekvens och syremättnad. Sedan gäller det att snabbt ge antibiotika. Enligt det svenska vårdprogrammet bör det ske inom en timme, medan det i studien skulle ges inom tre timmar, säger han.

En skillnad är dock att man i Sverige inte är lika frikostig med att mäta laktat, som är en indikator på cirkulationskollaps, som man är i USA. Detta ingick som screeningmetod i studien.

– Om du frågar mig tycker jag att man mer systematiskt kunde använda denna markör även här. Mig veterligen är det bara Sahlgrenska universitetssjukhuset som infört det på rutin för alla akutpatienter, säger Lars Ljungström.

På flera sjukhus i Sverige har man de senaste åren arbetat med att utbilda akutvårdspersonal i tidigt omhändertagande av patienter med svår sepsis och septisk chock.

– Det har absolut blivit bättre, men det finns fortfarande en stor förbättringspotential. De här patienterna kan dyka upp inom alla specialiteter och inte bara inom akutvården. Vi behöver också fokusera mer på den prehospitala vården, vilket man på flera ställen börjat göra, säger Lars Ljungström.

I studien ingick 1 341 patienter som omhändertogs på 31 universitetssjukhus i USA. Undersökningen finansierades av den federala myndigheten National Institutes of Health.

Läs abstract till studien:

￭ The ProCESS-investigators. A Randomized Trial of Protocol-Based Care for Early Septic Shock. New England Journal of Medicine, publicerad online den 18 mars 2014. DOI: 10.1056/NEJMoa1401602