Liten risk för borrelia trots sju bakteriearter

Det är en del av de rön som kommer fram i Peter Wilhelmssons doktorsavhandling som han lägger fram vid Linköpings universitet. Han är en av forskarna i universitetets Stingprojektet, som gjort flera betydelsefulla upptäckter de senaste åren vad gäller de fästingöverförda infektionerna Lyme-borrelius, det vill säga borrelia, och fästingöverförd hjärnhinneinflammation, det vill säga TBE. Resultaten är viktiga som vägledning för hur risken kan minskas för fästingöverförda sjukdomar, skriver Läkartidningen.

Drygt 2 000 fästingar från 1 500 personer lämnades in under åren 2007 och 2008 till vårdcentraler i framför allt södra Sverige och på Åland. Borreliabakterier påträffades i en fjärdedel av alla fästingar men bara 2 procent av de fästingbitna utvecklade tecken på borrelia. 2,5 procent av de bitna utvecklade antikroppar utan sjukdomssymtom.

Sju arter av borreliaspiroketer påträffades i fästingarna, varav sex kan ge borrelia och en fästingburen återfallsfeber.

Ju längre fästingen sitter kvar desto större är risken för att den bitna infekteras av borrelia. Kvinnor och yngre var snabbare med att ta bort sina fästingar än män och äldre personer.

Resultatet av avhandlingen ger starkt stöd för att fästingar ska plockas bort så snabbt som möjligt, skriver Läkartidningen, som dock betonar hur liten risken är för att ett fästingbett ska ge sjukdomssymtom.

SUSANNA PAGELS