Nätverk vill stoppa politisk styrning av vården

– Det pågår en oroande utveckling i Sverige med syftet att strömlinjeforma sjukvården. Men varje patient är unik och det går i princip inte att standardisera vården, säger Gunnar Akner, specialist i internmedicin och geriatrik och en av initiativtagarna till Nätverket mot olämplig styrning av hälso- och sjukvården, som står bakom debattartikeln.

”Styrningen av sjukvården drivs till stor del av tro, förhoppningar, policy och kommersiella intressen”, skriver debattörerna. De listar sex områden som de menar är högst problematiska. Kunskapsstyrning, standardiserad vård, uppgiftsväxling och upphandling av vårdinformationssystem är några som kritiseras.

– Det finns redan ett fungerande kunskapssystem i Sverige bestående av universitet och högskolor. Nu har det byggts upp ett parallellt system med politisk ledning genom Sveriges Kommuner och Landsting. Vi menar att det är direkt olämpligt att kunskapsstyrning leds av en politisk organisation istället för av de som faktiskt arbetar i vården, säger Gunnar Akner, som redan tidigare kritiserat styrningen av vården, bland annat i bloggar på Dagens Medicin.

Ett av grundproblemen är enligt honom att styrningen av sjukvården är politiserad. Politikernas roll borde vara att ha ett ramansvar och att avsätta ekonomiska medel till sjukvårdssektorn och kontrollera att budgetarna hålls. Men hur arbetet organiseras på en vårdcentral eller ett sjukhus behöver bestämmas lokalt av de som arbetar där. Han nämner öppettider och yrkesgrupper på vårdcentraler som exempel.

Finns det inte en risk att vården blir ojämlik om det är upp till verksamheterna att besluta om sådant som öppettider?
– Den risken finns, men de som styr vården har medverkat till att Sverige har en sämre tillgänglighet till vård än de flesta andra länder i Europa. Det finns ingen golden standard för hur sjukvården bör organiseras, därför behövs det en experimentell ansats för att undersöka hur sjukvården kan bli så kvalificerad och serviceminded som möjligt. Vi har redan fullt tillräckliga ekonomiska resurser och gott om utbildad vårdpersonal, säger Gunnar Akner.

I debattartikeln riktas också kritik mot den omfattande upphandlingen av vårdinformationsmiljöer i regionerna. Själva idén att patientinformation enkelt ska kunna delas och samlas på gemensamma servrar utgör en stor patientsäkerhetsrisk, skriver de.

– Det finns en aningslös tilltro till utveckling av stora servrar där det samlas känsliga uppgifter. Men frågan om hur ofta det finns medicinska behov av att dela journaldata mellan regioner är aldrig utredd, säger Gunnar Akner.

Att många regioner arbetar med uppgiftsväxling, där vårdyrkesgrupper byter arbetsuppgifter för att effektivisera vården, ser man också kritiskt på. ”Det finns inga publicerade vetenskapliga studier från Sverige angående de medicinska konsekvenserna av uppgiftsväxling”, skriver debattörerna.

Vad hoppas ni på med debattartikeln?
– Vi vill höja medvetenheten om att den utveckling som pågår inte är bra. Att vården inte styrs genom grundläggande medicinska principer är något som många av de som arbetar inom vården lider av varje dag. Jag tror att trenden med utbrändhet och frustration hos läkare och andra yrkeskategorier grundar sig till stor del i den olämpliga styrningen.

Nätverket mot olämplig styrning av hälso- och sjukvården har tagit fram ett manifest i fem punkter för vad de anser vara lämplig styrning och utveckling, som finns att läsa här.