Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Infektion

Ny handlingsplan mot resistenta bakterier

Publicerad: 26 November 2019, 12:48

Foto: Thinkstock

Bakteriernas allt större motståndskraft mot antibiotika utgör ett av de största hoten mot människors hälsa, enligt WHO. Nu presenterar Vetenskapsrådet den första handlingsplanen för hur hotet mot människors hälsa på grund av antibiotikaresistens bör mötas.


I dagsläget beräknas 700 000 människor dö varje år på grund av antibiotikaresistens, en siffra som väntas ha stigit till tio miljoner år 2050, enligt FN.

Som en följd av detta har regeringen gett Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta ett nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens, och nu presenterar myndigheten den första strategiplanen för hur vi i Sverige bör agera för att möta detta hot.

– Det är en strategisk forskningsagenda där vi föreslår en rad saker. En av de mer konkreta åtgärderna är att vi har sett ett behov av stöd till kliniknära forskning, exempelvis om hur man bäst ska implementera ny kunskap om till exempel vårdhygien, säger Patriq Fagerstedt, programansvarig för det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens.

I den aktuella strategiplanen har Vetenskapsrådet formulerat sex olika teman där forskningen och kunskaperna behöver stärkas.

Ett sådant tema är hur antibiotikaresistens överförs, mellan både bakterier och människor. Ett annat är att utveckla nya läkemedel och vacciner, medan ett tredje handlar om förebyggande åtgärder och hur smittspridningen bäst ska kontrolleras.

Därutöver anser Vetenskapsrådet även att en bättre och snabbare diagnostik av antibiotikaresistenta infektioner behövs, och mer kunskap om hur dessa bakterier sprider sig i miljön, samt slutligen hur antibiotikaanvändningen, resistensen och vårdrelaterade infektioner bäst bör övervakas.

– Agendans syfte är att formera en väg framåt, så att alla aktörer går i samma takt. Att skapa sig en bild av vad alla gör och hitta områden där alla dessa olika aktörer tjänar på att arbeta tillsammans, så att det blir som en sammanhängande kedja från grundforskning till innovation och utveckling.

Utöver det mänskliga lidandet riskerar antibiotikaresistensen också resultera i en väsentligt dyrare sjukvård, ett kostnadshot som det också finns för lite kunskaper kring, enligt Patriq Fagerstedt.

– Hur mycket dyrare blir det att behandla de här infektionerna i framtiden, om alla patienter kanske måste ha ett enkelrum och hygienrutinerna blir alltmer avancerade? Det är ganska enkelt att se stora kostnadsökningar på grund av antibiotikaresistens, men det här är ett eftersatt forskningsområde, säger han.

JOHAN NILSSON/TT

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev