Ny ledtråd om fågelinfluensa

Fågelinfluensaviruset H5N1, som framför allt härjade i Sydostasien år 2005 och 2006, är mycket smittsamt mellan fåglar, men har svårt att infektera däggdjur vilket gjort att relativt få människor avlidit på grund av viruset hittills.

Förra året publicerades två kontroversiella studier som gav viktig information om vad som krävs för att viruset ska kunna infektera mänskliga celler. Publiceringarna stoppades först av myndigheter av rädsla för att resultaten skulle kunna användas till biologisk terrorism.

De visade att det bara krävs fyra mutationer i proteinet hemagglutinin för att viruset ska kunna infektera illrar, som smittas ungefär som människor, via droppar som sprids vid hosta.

I den nya studien, som publiceras i Nature har ett internationellt forskarlag analyserat dessa mutationer i detalj, även här hos illrar.

Det visade sig att det muterade proteinet hade fått en något ökad förmåga att binda till receptorer på mänskliga celler, medan förmågan att binda till receptorer på fågelceller hade minskat kraftigt.

Vidare hade H5N1-viruset som kan spridas till däggdjur fått samma förmåga att binda till mänskliga receptorer på celler som setts hos tidigare pandemiska virus, till exempel de som låg bakom influensapandemierna spanska sjukan 1918, asiaten 1957 och svininfluensan 2009.

Läs studiens abstract:

Xiaoli Xiong med flera. Receptor binding by a ferret – transmissable H5 avian influenza virus. Nature, publicerad online den 24 april 2013. DOI: 10.1038/nature12144

HANNA ODELFORS