Ny rapport kan underlätta för homosexuella män att ge blod

Män som har sex med män, MSM, räknas i dag som en särskild riskgrupp vid blodgivning och behöver därför vänta sex månader med att lämna blod efter en ny sexuell kontakt, medan motsvarande väntetid är tre månader för heterosexuella och kvinnor som har sex med kvinnor.

Läs också: Samma överlevnad oavsett blodgivarens kön

I juni i fjol öppnade regeringen dock för en ändring i reglerna för riskbedömning av blodgivare. Folkhälsomyndigheten, FHM, fick i uppdrag att sammanställa kunskap från andra länder som infört modeller med individbaserad riskbedömning samt att undersöka om dessa erfarenheter går att överföra till svenska förhållanden.

I myndighetens återrapportering av uppdraget fastställer man att inget av länderna som ingått i studien har rapporterat någon signifikant ökning av transfusionsöverförd smitta efter övergången till individbaserad riskbedömning.

Folkhälsomyndigheten konstaterar vidare att erfarenheterna från länderna som varit i fokus för studien, Italien, Kanada, Storbritannien och Nederländerna, går att överföra till svenska förhållanden – med förbehållet att övergång till individbaserad riskbedömning skulle kräva en ny modell som passar det svenska vårdsystemet.

Läs även: Regeringen vill att fler ger blod

”Modellen behöver ta hänsyn till och anpassas till den aktuella, nationella epidemiologiska situationen för olika blodöverförda infektioner. Det är också viktigt att utvärdera i vilken mån blodgivare accepterar och följer reglerna eftersom det kan påverka effektiviteten och säkerheten av nya bestämmelser”, skriver FHM i rapporten.

En viktig skillnad gentemot länderna i studien, menar FHM, är att Sverige inte har något krav på NAT, Nucleic Acid Testing, vid blodtestning utan använder serologiska metoder, det vill säga antikroppsanalys, som standard.

NAT är en molekylärbiologisk metod för screening som innebär att delar av virus kan upptäckas innan antigener eller antikroppar dyker upp i blodomloppet, vilket möjliggör kortare karenstider för bloddonation än vad som är möjligt med serologiska metoder.

I december förra året gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheterna för ett införande av NAT-screening – något som myndigheten har rekommenderat sedan februari 2021.