Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

Ny resistens skrämmer forskarna

Publicerad: 19 november 2015, 09:00

En gen som gör vanliga bakterier resistenta mot den sista gruppen antibiotika har upptäckts bland både grisar och patienter i södra Kina. Professor Otto Cars beskriver nyheten som ”ett mardrömsscenario”.


De aktuella bakterierna är ”vanliga” tarmbakterier, men bär på genen mcr-1 som gör dem motståndskraftiga mot polymyxin, som är den sista gruppen antibiotika som bakterier inte utvecklat resistens mot. Nu har brittiska och kinesiska forskare upptäckt att dessa bakterier finns bland både grisar och patienter i södra Kina.

Otto Cars, professor och grundare av React, ett internationellt nätverk mot antibiotikaresistens, blir först så förfärad att han svär när han hör nyheten. Sedan säger han:

– Det här är ett mardrömsscenario. Det är riktigt, riktigt allvarligt.

Resistens mot exempelvis colistin, som ingår i polymyxin-gruppen, finns redan. Men då har den aktuella resistensgenen varit bunden till bakteriernas kromosomer, vilket innebär att resistensen endast förs vidare när bakteriecellen delar sig.

Nu, däremot, har forskarna upptäckt denna gen sittande på en plasmid, det vill säga en ringformad dna-molekyl som lätt överförs från en bakterie till en annan och mellan olika bakteriearter.

– Det är det som är det nya och det är det som gör det så allvarligt, eftersom spridningen går så otroligt mycket fortare om den är plasmidburen, säger Otto Cars.

Genen fanns dessutom i flera vanligt förekommande, men potentiellt sjukdomsframkallande bakteriearter, som E-coli och Klebsiella pneumoniae.

Att resistensen kommer att spridas från Kina råder det inga tvivel om, något som dessutom kan gå snabbt, enligt Otto Cars. Risken finns att hela antibiotikagruppen nu kan gå förlorad.

– Då står vi oss slätt, eftersom de här bakterierna är vanliga bakterier som finns i tarmen, men som ibland orsakar saker som urinvägsinfektioner, blodförgiftning eller infektioner efter kirurgiska ingrepp som då i princip kan bli omöjliga att behandla.

Forskningen presenteras i Lancet Infectious Diseases där artikelns huvudförfattare, professor Jian-Hua Liu, beskriver fyndet som ”extremt oroande”.

Läs mer i abstract:

Yi-Yun Liu med flera. Emergence of plasmid-mediated colistin resistance mechanism MCR-1 in animals and human beings in China: a microbiological and molecular biological study. Lancet Infectious Diseases, publicerad online 18 november 2015. Doi: 10.1016/S1473-3099(15)00424-7

Fakta: Två sorters arvsmassa

Bakterier har ofta två sorters arvsmassa: kromosomer och plasmider. De senare förekommer oftast som en ringformad molekyl som lätt kan överföras från en bakterie till en annan.

De gener som gör bakterierna resistenta mot antibiotika sitter oftast på plasmiderna, vilket försvårar det hela eftersom spridningen går så mycket lättare då. Inom molekylärbiologin har man dock haft stor nytta av plasmider eftersom de används vid genkloning.

I naturen använder sig bakterierna av plasmider för att kunna föra över genetiskt material från en bakterie till en annan.

JOHAN NILSSON/TT

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev