Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

Ny strategi vid inflammerad tarm

Publicerad: 13 april 2005, 09:04

Aferesbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom kan få sjukdomen att gå tillbaka hos majoriteten av de patienter som inte svarar på läkemedel. Det visar de 100 första fallen som har behandlats i Skandinavien.


Ämnen i artikeln:

Inflammatoriska tarmsjukdomar

Att rensa blodet från aktiverade vita blodkroppar med aferesbehandling kan bli ett etablerat alternativ för att behandla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.

Det visar behandlingsresultaten från de 100 första patienterna i Skandinavien, som kommer att presenteras vid den fjärde skandinaviska kursen i inflammatoriska tarmsjukdomar, som hålls i Örebro denna vecka.

Enligt studien blev tre fjärdedelar av de kroniskt svårbehandlade patienterna med ulcerös kolit och två tredjedelar av patienterna med Crohns sjukdom helt eller delvis hjälpta av behandlingen.

Robert Löfberg, professor i gastroenterologi, vid Karolinska institutet i Solna och verksamhetschef vid IBD-enheten på Sophiahemmet i Stockholm, har hittills utfört behandlingen på mer än 70 patienter. Han anser att resultaten är lovande.

- Framför allt verkar behandlingen lämpa sig för patienter med långvarig kronisk sjukdom, som inte svarat på annan behandling. Men eftersom den är väldigt säker och saknar allvarliga biverkningar tycker jag att den kan övervägas som alternativ redan vid upptrappning av behandlingen med immunmodulerande läkemedel, säger Robert Löfberg, som är en av forskarna bakom studien.

Svårt sjuka har erbjudits metoden  Tekniskt fungerar aferesbehandlingen så att patientens blod får passera genom en kolonn fylld med millimeterstora kulor av cellulosaacetat. När blodet kommer i kontakt med kulorna startar en immunologisk reaktion. Den innebär att komplementfaktorn C3b som finns i blodet binder till kulornas yta, vilket i sin tur gör att oönskade vita blodkroppar binder till kulorna.

På så sätt leder aferesbehandlingen till en minskning av dessa vita blodkroppar i blodet, vilket gör att symtomen går tillbaka. Blodkroppar som  inte binder till kulorna, exempelvis röda blodkroppar, adsorberas inte i kolonnen, utan går tillbaka med blodet in i kroppen.

I den aktuella studien ingick 100 patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. Samtliga patienter hade behandlats med kortisonpreparat. Hälften av patienterna med Crohns sjukdom hade opererats, och 70 procent hade behandlats med TNF-alfahämmare. Dessutom hade 91 procent av patienterna med Crohns sjukdom, samt 73 procent av patienterna med ulcerös kolit behandlats med immunmodulerande läkemedel.

Efter en behandlingsomgång blev 48 procent av patienterna med ulcerös kolit och 41 procent av patienterna med Crohns sjukdom besvärsfria. 75 procent, respektive 64 procent av deltagarna i de båda grupperna blev helt eller delvis hjälpta av behandlingen.

Symtomfri efter elva behandlingar  Per Karlén, chef för gastroenterologisektionen vid verksamhetsområde medicin på Södersjukhuset i Stockholm, berättar om en patient med en kronisk form av ulcerös kolit som under en 15-årsperiod behövde gå på toaletten upp till 20 gånger per dag.

Efter elva aferesbehandlingar blev mannen helt symtomfri och en undersökning visade att tarmslemhinnan då var helt opåverkad av sjukdomen.

- Vi blev oerhört glada när vi fick se ett så bra resultat hos en patient som vi har känt under så lång tid. Eftersom han dessutom hittills har varit besvärsfri i 14 månader är jag faktiskt mycket imponerad av metoden. Det viktiga nu är att vi får resultat från kontrollerade studier som kan bekräfta våra upplevelser av behandlingen, säger Per Karlén.

Forskarna uppger att en kontrollerad studie av metoden är på väg att slutföras och att en större europeisk studie är i startgroparna.

Kostnaderna för varje behandlingstillfälle uppgår i dag till mellan 10 000 och 14 000 kronor. En ordinär behandling med metoden består av cirka fem behandlingstillfällen.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev