Osäker effekt av malariavaccin

– Resultaten är väldigt intressanta och stärker min bild av att vaccinet inte är tillräckligt bra för att användas kliniskt, säger Anders Björkman, professor och infektionsläkare, Karolinska institutet.

Mosquirix (RTS, S) har räknats som ett vetenskapligt genombrott men hur effektivt vaccinet är diskuteras fortfarande. Nu har ett internationellt forskarlag gjort en sju år lång uppföljning på 447 barn som fick första dosen Mosquirix när de var mellan 5 till 17 månader gamla. Sammantaget fick de tre vaccindoser. Studien är en uppföljning på en tidigare fas 2-studie som är randomiserad och dubbelblind.

Forskarna kunde se att vaccinet fungerade sämre med tiden och vid femte året började barnen få en negativ effekt av behandlingen. Det betyder att de drabbades av malaria i högre utsträckning, jämfört med barn som fick ett placebovaccin. Den här effekten sågs i hela kohorten under femte året men var statistiskt signifikant för barn som levde i högriskområden för malaria.

– Man har misstänkt att sådana bakslag skulle kunna ske men nu bevisas det för första gången, säger Anders Björkman.

Han förklarar att vaccineringen endast verkar på tidiga former av parasiten. Det leder till att vaccinerade barn får en sämre naturlig immunitet mot mer utvecklade parasitformer som är sjukdomsalstrande, jämfört med dem som inte fått Mosquirix.

– När vaccinets effekt ebbar ut befinner sig vaccinerade barn i ett sämre läge jämfört med ovaccinerade, säger han.

Under den sju år långa uppföljningen upptäcktes 1 002 episoder av malaria hos 223 vaccinerade barn. Nästan lika många episoder av malaria återfanns bland ovaccinerade deltagare, 992 stycken hos 224 barn. Forskarna konstaterar att vaccinets effekt var störst i början men när de inkluderar försämringen efter några år blir den sammantagna effekten noll vid uppföljningens slut.

Eftersom den aktuella studien är av ett mindre slag kommer det att krävas liknande långtidsuppföljningar från en fas 3-studie för att bättre förstå riskerna och fördelarna med Mosquirix, skriver forskarna.

Snart kommer Världshälsoorganisationen WHO att starta flera större studier för att utvärdera Mosquirix. Det är en satsning som är värd flera hundra miljoner kronor. I en ledarkommentar till studien skriver två artikelförfattare att dessa studier inte bör skjutas upp till följd av de nya resultaten. Men Anders Björkman håller inte med.

– Jag tycker att det är en felsatsning. I mina ögon vore det klokare att lägga pengarna på nya läkemedel och andra potentiella vaccinkandidater.

Studiedeltagarna kom från orten Kilifi i Kenya, Afrika.

Läs mer i abstract:

￭ Ally Olotu med flera. Seven-year efficacy of RTS,S/AS01 Malaria vaccine among young african children. New England Journal of Medicine. Publicerad online den 30 juni 2016. Doi: 10.1056/NEJMoa1515257