Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

”Patienter känner sällan att de har fått vara med och bestämma”

Publicerad: 4 juli 2022, 14:02

Från vänster Mikael Sandberg, sakkunnig, professor i psykiatri, Smer, Annika Rabo, professor i socialantroplogi, Stockholms universitet, moderator och ordförande i Smer Sven-Eric Söder, Fatuma Mohamed, projektledare, hälsoinformatör, Region Stockholm och Göran Collste, professor emeritus i tillämpad etik, Smer/Linköpings universitet.

Foto: Lisa Blohm

ALMEDALEN. Myndigheter och sjukvården behöver bli mer lyhörda och tålmodiga i mötet med patienter som är tveksamma till vaccination, menar deltagare vid ett etiksamtal där frågan om alternativa fakta är ett hot mot folkhälsan lyftes.


Ämnen i artikeln:

Almedalen Covid-19VaccinToppnyheter

Tillit och tålamod var nyckelord under Smers, Statens medicinsk-etiska råds, etiksamtal med rubriken Alternativ fakta – ett hot mot folkhälsan?”. 

– Det är synd om människorna skulle man kunna säga. I synnerhet om svensken som måste ta till sig all denna komplexa information och kunna och veta så mycket, konstaterade Annika Rabo, professor i socialantroplogi vid Stockholms universitet, när hon fick frågan om alternativ fakta i förlängningen är ett hot mot demokratin. 

Annika Rabo ser inte alternativ fakta som ett hot mot varken folkhälsan eller demokratin. 

– Det är eventuellt ett hot mot individuella personer, sa hon. 

Hon fick medhåll från panelkollegan Göran Collste, professor emeritus i tillämpad etik, Smer/Linköpings universitet, som menade att en misstro mot myndigheter eller staten alltid har funnits, även om rörelsen vuxit sig större under de senaste åren bland annat i och med att Donald Trump blev president i USA. 

Läs också: Paneldeltagare: ”Lägg ner Medicintekniska produktrådet” 

Det finns flera aspekter att ta hänsyn till i samtal om alternativ fakta, enligt Fatuma Mohamed, projektledare och hälsoinformatör i Region Stockholm. Det är viktigt att ha i åtanke att alla som bor i Sverige inte är uppväxta här, anser hon. 

– Sverige finns inte bara för folk som har läst i grundskolan och har tillit till myndigheterna, det är viktigt att ha med sig. 

Under sitt arbete som hälsoinformatör har Fatuma Mohamed mött många människor som av olika anledningar varit skeptiska mot covidvaccinering. Fatuma Mohamed har varit i 15 olika områden runt Stockholm, bland annat Järva, Järfälla och Sigtuna. För vissa hon mött handlar det om en bristande tillit till myndigheter eller den svenska sjukvården, och i andra fall kan det handla om att hur källor värderas. 

– Om grannen bredvid har sagt att vaccin orsakar autism, spelar det ingen roll hur många gånger jag säger att det inte är så eller visar information från Folkhälsomyndigheten. Har grannen sagt att det är så är det en mer trovärdig källa. 

Även sociala medier nämndes som en bidragande faktor till att mer desinformation når ut till medborgarna, även om det inte finns så mycket forskning inom området. Annika Rabo menade att gränserna mellan desinformation, propaganda, medvetna lögner och allmän oro lätt kan suddas ut. 

– Det finns en sorts attityd hos en del makthavare och en del forskare att blanda ihop en allmän skepsis eller oro mot exempelvis vaccination med fullfjädrade konspirationsteorier. 

Panelen var ening om att för att nå fram till personer som av någon anledning är skeptiska eller känner oro för exempelvis vaccin krävs att sjukvården bygger delaktighet med patienten, så kallat delat beslutsfattande. 

– Patienter känner sällan att de har fått vara med och bestämma även om sjukvården ofta känner att de tagit beslut tillsammans med patienten. Det är lätt som vårdpersonal att tänka ”nu har jag lyssnat på allt, men någon gång måste vi ta ett beslut och nu gjorde jag det”, sa Mikael Sandlund, sakkunnig, professor i psykiatri, Smer. 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-07-05

Tänk att det ska vara så svårt!

Sjukvården måste börja lyssna på patienten och inse att vården är en patientens konsult.

Jag som patient anställer en konsult som jag betalar via regionskatten. Allt vad konsulten hittar på behöver jag inte följa, det är mitt beslut vilka medicinska råd jag vill följa.

Om sjukvården är auktoritär och kräver att patienten ska följa vårdens direktiv har vården underlåtit att läsa och förstå PSL, PL och Regeringsformen.

I dessa lagar står klart och tydligt att sjukvården har att rätta sig efter lagarna och att patienten har full beslutsrätt över sin kropp och ska ha fullständig information om behandlingsmetoder, läkemedel och var man som patient kan söka vård inom hela EU/EES till samma kostnad som till regionen inklusive resa och uppehälle..

Kommer jag in akut med hjärtinfarkt ska jag få fullständig info om alla alternativ inklusive att avvisa den stent som sjukvården i dag synes rutinmässigt sätta in utan patientens explicita och informerade godkännande.

Detta förfarande är förfärligt då en stent oftast kräver livslång medicinering vilket de flesta hjärtinfarkter inte behöver enligt senaste vetenskap.

Björn Hammarskjöld

 

Bianca Sporrong

Webbredaktör

bianca.sporrong@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev