måndag20 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

Risker när borrelia behandlas under lång tid

Publicerad: 6 december 2013, 05:00

Foto: Photos.com

Det är oklart om längre kurer med antibiotika ger bättre effekt mot borrelia, enligt en ny rapport från SBU.


I Sverige ges antibiotika vanligtvis 10-14 dagar när borrelia har konstaterats. Men en del patienter söker sig utomlands för att få längre behandlingar, vilket har gjort att det har blossat upp en infekterad debatt. I Tyskland och i Norge finns kliniker som ger behandlingar som varar i månader och till och med år.

Flera instanser, bland annat Socialstyrelsen och Svenska infektionsläkarföreningen, har vänt sig till Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, och velat ha den kunskapsöversyn som myndigheten nu presenterar.

– De viktigaste slutsatserna är att nyttan med längre tids behandling är osäker och att risken för komplikationer inte är oväsentlig, säger Ingegerd Mejàre, professor och projektledare vid SBU.

Varken för patienter med erythema migrans, som ger en cirkelformad hudrodnad, eller för den ovanligare formen av sjukdomen som påverkar nervsystemet finns det tillräckligt med underlag för att SBU ska kunna dra någon slutsats om längre antibiotikabehandling ger bättre effekt än behandling upp till 14 dagar.

– Det har varit svårt att hitta bra jämförande studier.

För den vanligaste formen av borreliainfektion, då patienten får en hudförändring, fann SBU tre studier som levde upp till myndighetens krav.

– De jämförde antibiotikabehandling i 20 dagar i stället för enligt dagens rekommendationer. De pekade inte på någon fördel med den längre behandlingen.

När det gäller patienter med kvarstående symtom fann SBU en välgjord studie som jämförde 100 dagars behandling med behandling i 21 dagar.

– Inte heller här fann man någon fördel med den längre behandlingstiden.

Men samtliga studier som levde upp till SBU:s krav var små och Ingegerd Mejáre påpekar att det inte går att dra några säkra slutsatser utifrån dem.

Av SBU:s rapport framkommer att patienter som står på antibiotika under lång tid kan få problem med diarré.

En annan risk hänger ihop med administreringssättet.

– Vid långtidsbehandlingarna ges ofta antibiotika via venkateter och det finns då risk för allvarliga biverkningar som infektion eller blodpropp.

Finns det något som talar för att det är bra med längre behandling med antibiotika?

– Nej, men vi kan inte heller säga att det finns starka bevis som talar mot det.

Vilka råd kan du ge till läkare utifrån den här rapporten?

– Man får behandla utefter den bästa kunskap vi har i dag och då är rekommendationen att ge antibiotika 10-14 dagar.

Hur kan läkare förhålla sig när patienter inte har blivit bra efter 14 dagars behandling?

– Vill man ge längre behandling med antibiotika bör det göras inom ramen för kliniska studier så att vi får mer kunskap.

SAMUEL LAGERCRANTZ

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev