Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Infektion

Sjukhus mäter infektioner men drar ingen lärdom

Publicerad: 17 Maj 2016, 12:16

Mikaela Ridelberg, sjuksköterska och doktorand vid Linköpings universitet, har skrivit en avhandling om patientsäkerhet.

Foto: Thinkstock, Katja Kircher

Varje år görs tidskrävande mätningar av infektioner på sjukhusen. Men sedan följs de inte upp, visar en avhandling i ämnet.


– Man behöver reflektera över till vilken användning den här datan är. Om man inte använder den, vad är den då till för? säger Mikaela Ridelberg, sjuksköterska och doktorand vid Linköpings universitet.

Sedan 2008 mäter alla sjukhus i Sverige förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Det görs under en dag, två gånger per år.

Anledningen är att man vill kunna minimera andelen patienter som drabbats av infektion under sin vistelse på sjukhuset. Nästan nio procent av alla patienter drabbas av någon form av vårdskada varje år, och ofta handlar det om just infektioner. Det kan vara till exempel lunginfektioner, urinvägsinfektioner eller infektioner efter operation.

Men de här mätningarna följs inte upp och vården tar därmed ingen lärdom av dem, visar Mikaela Ridelbergs avhandling vid Linköpings universitet.

I studien intervjuades 22 personer som arbetar med vårdrelaterade infektioner på sjukhus runtom i landet. Intervjuerna visar att personalen tycker att systemet är invecklat. Det är svårt att rapportera i, och det är svårt att hitta de egna resultaten.

Vårdpersonalen tycker också att metoden att mäta en dag två gånger per år ger en missvisande bild. Om en avdelning skulle ha ett utbrott just vid tidpunkten för mätningen blir resultatet orättvist. Likaså om det kommer en patient från en annan avdelning och som bär med sig en smitta.

– Jag kan tycka att de har rätt i det de säger. Men samtidigt har man fått en siffra. Det spelar ingen roll vad det är, man måste ta till sig det, säger Mikaela Ridelberg.

Tycker du vårdpersonalen som har ansvar för det här kommer med bortförklaringar?

– Nja… Det finns inte någon riktig struktur för att lära sig av det man gör. Sådan struktur kan vara till exempel nätverk, webbsidor, databaser och så.

Egentligen behövs mer data än vad man får under två dagar per år. Men det redan nu tidskrävande arbetet skulle i så fall bli ännu större.

Mikaela Ridelbergs avhandling består av totalt fem studier om patientsäkerhet på organisationsnivå. Förutom uppföljning av infektionsstatisk handlar det till exempel om patientsäkerhetsberättelser, som regioner och landsting måste skriva. De ska alla, vårdpersonal liksom lekmän, kunna läsa och förstå. Men avhandlingen visar att det är för krångligt att hitta och förstå berättelserna.

– Man måste göra informationen mycket mer tillgänglig, till exempel genom webbverktyg, säger Mikaela Ridelberg.

Läs avhandlingen: Towards safer care in Sweden? Studies of influences on patient safety

JESPER CEDERBERG

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev