Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

Stora luckor i efterlängtat nytt register

Publicerad: 5 december 2012, 14:57

Nya vaccinationsregistret ger varken sjukvården eller allmänheten den information de behöver. Vissa landsting överväger därför att bygga upp egna register.


En besvikelse som vi får göra det bästa möjliga av. Så kan sjukvårdens re­aktioner sammanfattas inför det nya nationella vaccinationsregister, som efter många års utredande snart ska vara i funktion.

Smittskyddsinstitutet, SMI, arbetar för högtryck med att få ordning på systemet till den 1 januari 2013. Men någon automatisk överföring av uppgifter från barnhälsovården och skolhälsovården till SMI är inte i sikte under det första halvåret.

– I början blir det mycket manuellt arbete för vård­givarna och besvärligt för landstingen, säger projektledaren Katarina Skärlund på SMI.

Hon kan i dag inte ge besked om hur länge dubbeljobbandet kommer att behövas.

Sjukvården hade stora förhoppningar på att få ett verktyg för lokala uppföljningar av till exempel täckningsgraden vid olika vaccinationsinsatser.  Men trots kritik och uppvaktningar valde socialdepartementet ett register som enbart är till för den nationella övervakningen av vaccinläget.

– I ett landsting kommer vi inte att kunna ta reda på om en vårdcentral eller en skola genomför för få vaccinationer, säger Åke Örtqvist, chef för Smittskydd Stockholm och ordförande i Smittskydds­läkarföreningen.

Den informationen skulle behövas för att kunna göra riktade insatser för att förmå fler föräldrar att vaccinera sina små. I Stockholms läns landsting funderar de därför på att bygga upp ett eget vaccinationsregister. Frågan är tillbaka på ruta noll.

– Vi har börjat undersöka om det går att använda den så kallade nationella tjänsteplattformen för att förenkla kommunikationen mellan journalsystemen och vaccinationsregistret. Men det är inget man gör i en handvändning, säger Åke Örtqvist.

De fyra landsting som är anslutna till Svevac, SMI:s informationssystem för vaccinationer, får det sannolikt enklare att sköta rapporteringen till nya registret. I Värmland är hygiensjuksköterskan Ann-Mari Gustavsson på smittskyddet inte speciellt orolig.

– Smittskyddsinstitutet arbetar nu med att kunna tanka ur information från Svevac till nya registret. Det är en del tekniska och juridiska detaljer som måste lösas, säger hon.

Thomas Arvidsson, barnhälsovårdsöverläkare i Västra Götalandsregionen är kritisk till att Svevac inte gjorts till ett heltäckande register, bland annat eftersom det kan användas för att följa upp den lokala täckningen av olika insatser.

– Många har väntat på det i flera år. Arbetet med Svevac är som en utdragen förlossning som snart får avslutas med kejsarsnitt. Det vore väldigt olyckligt om alla nu i stället tvingas bygga upp egna lokala register, säger Thomas Arvidsson.

Han påpekar att det var tack vare många landstings registrering av vaccinationerna vid 2009 års pandemi, i framför allt Svevac, som narkolepsin kunde upptäckas relativt snabbt.

Men det nya nationella registret kan i ett första skede endast användas för barnvaccinationer. Det skulle bli ett för omfattande arbete att även ta med influensor, pandemier och liknande, anser regeringen.

De senaste åren har Svevac inte kunnat ta emot nya användare. Av resursskäl har skolhälsovården och andra som vaccinerar mot humant papillom­virus, HPV, prioriterats.

– Framtiden för Svevac är osäker, men vi räknar med att det kommer finnas kvar. Nu utreder Sveriges Kommuner och Landsting om de kan ta över, säger Katarina Skärlund på SMI.

Smittskyddsläkarna och barnhälsovårdsöver­läkarna är också kritiska till att allmänheten inte får någon nytta av det nya nationella registret. Människor ges inte tillgång till uppgifter om vilka vaccinationer som gjorts tidigare och på olika ställen i vården och skolan.

– Det vore bra att kunna få fram till exempel när barn flyttar och byter BVC, säger Mats Erntell, smittskyddsläkare i Halland.

Barnhälsovårdsöverläkare Margareta Blennow i Stockholm kämpar vidare för att få regeringen att utveckla vaccinationsregistret.
– Det är bra att vi kommer igång, men det är så mycket som är fel. Man missar till exempel alla tidigare vaccinationer som barnen fått, säger hon.

I Norge kan patienterna gå i en databas och kolla vilka vaccinationer de gjort, berättar Margareta Blennow.
– Så borde vi ha det här också. Då slipper man riskera att människor vaccinera sig dubbelt.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev