Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

Stora skillnader i hur postcovid behandlas

Publicerad: 20 maj 2021, 11:13

Stora delar av landet saknar fortfarande specialistmottagningar för patienter med postcovid. Sex regioner planerar inte heller att inrätta någon, vilket kritiseras av Vetenskapsakademiens expertråd.


Ämnen i artikeln:

RehabiliteringCovid-19I korthet

Behandlingen av personer som drabbats av långvariga symtom efter en covidinfektion varierar. Det visar en enkätundersökning som TT skickat till Sveriges 21 regioner.

14 av de 20 regioner som svarat uppger att de redan har eller planerar att inrätta en specialistmottagning för patienter med postcovid, tidigare kallat långtidscovid, medan sex regioner svarar att det varken finns en särskild mottagning eller direkta planer på en sådan.

Läs också: En dos ger höga antikroppsnivåer hos dem som haft covid 

Den som upplever kvardröjande symtom från covid-19 längre än tre månader efter själva infektionen får ofta söka sig till primärvården som första kontakt. Men vad som händer därefter beror på var i landet man bor.

”Ingjuta hopp”

Om regionen i fråga har en så kallad multidisciplinär specialistmottagning för postcovid kan patienten remitteras till en sådan. Där tar flera specialister ett samlat grepp om personens symtom, som när det gäller postcovid kan var hjärntrötthet, andningsbesvär, hjärtklappningar och smak- och luktförändringar. Andra kända symtom är huvudvärk, håravfall, muskelsvaghet, feberkänsla och sömnstörningar.

Men där det inte finns en sådan mottagning är det oftast primärvården som fortsätter att leda utredningen och kopplar in specialister utifrån patientens behov.

Gotland, en av de sex regioner som inte har någon plan på att etablera en specialistmottagning, svarar via primärvårdens medicinskt ansvariga läkare Hans Brandström att ”den viktigaste insatsen är ofta att utesluta andra potentiellt kroniska diagnoser bakom symtom och ingjuta hopp och tro på förbättring och egenvårdsinsatser såsom försiktig fysisk träning.”

Drabbar många organ

Jan Nilsson är ordförande i Hjärt- och lungfondens forskningsråd och sitter i Kungliga Vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19, som rekommenderar samtliga regioner att inrätta en (eller flera) högspecialiserade mottagningar för patienter med långtidskomplikationer av covid-19.

– De här symtomen drabbar så väldigt många organ. En infektionsläkare hade kanske varit det mest naturliga att vända sig till i andra fall, men de har svårt att hantera hjärt-kärlsymtomen som kan uppstå, eller de neurologiska symtomen, säger han.

– Därför måste de här mottagningarna vara multidisciplinära. Det måste finnas en samlad hjälp på en gång, inte att man behandlar ett symtom och sedan skickar vidare patienten till nästa specialist. Det ter sig vara ett otroligt ineffektivt sätt att arbeta på.

Ett moment 22

Bristen på den typ av strukturerad uppföljning som kommer med specialistmottagningar har försvårat forskningen kring postcovid. Samtidigt är det, enligt Jan Nilsson, bristen på kunskap som gjort att det fortfarande saknas specialistmottagningar.

– Det blir ett moment 22. Läkare vet inte hur man ska diagnostisera eller behandla sjukdomen, vilket har gjort att många dragit sig för att ta emot de här patienterna. Och patienterna upplever att de blir lämnade till sig själva, säger han.

Sophie Tanha/TT

Läs mer: Följ Dagens Medicins bevakning om covid-19 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

TT

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev