Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

T-celler kan omskolas till att inte attackera ledbrosk

Publicerad: 10 februari 2006, 10:44

Genterapi som skapar toleransutveckling kan bli ett nytt sätt att behandla patienter med reumatisk sjukdom. Metoden, som har utvecklats av svenska och brittiska forskare, liknar den som används vid hyposensibilisering av allergiker.


När kroppen drabbas av autoimmuna sjukdomar, exempelvis reumatoid artrit, betraktar immunförsvaret vissa kroppsegna proteiner som främmande. Det leder bland annat  till att vita blodkroppar, till exempel T-celler, attackerar de celler som uttrycker proteinerna. I fallet med reumatoid artrit ger detta upphov till inflammation och nedbrytning av brosk och ben i leder.

Forskare vid University College London, Storbritannien, och Sahlgrenska akademin i Göteborg arbetar nu fram en metod för att med hjälp av virusteknologi "omskola" en del av kroppens immunceller genom toleransutveckling. Målet är att immuncellerna ska sluta att uppfatta kroppsegna äggviteämnen som främmande.

Metoden, som fortfarande utförs på möss i laboratorium, väcker inte bara hopp om möjligheten att behandla reumatoid artrit. Det kan också bli en behandlingsform för en mängd autoimmuna sjukdomar.

- Fungerar detta så kan vi på ett preciserat sätt få kroppen att utveckla tolerans som tar bort eller minskar effekten av den här typen av sjukdomar, säger Inger Gjertsson, specialistläkare i reumatologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och ansvarig för studierna.

Principen bakom metoden är att forskarna injicerar lentivirus med en DNA-sekvens som kodar för produktion av kollagen typ 2 in i blodet på möss med kollagenartrit. Kollagen typ 2 är en viktig del av ledbrosket som angrips vid reumatoid artrit hos människa.

Vita blodkroppar, i form av antigenpresenterande celler, fångar upp dessa virus, DNA-sekvensen tas upp i cellernas arvsmassa och därefter börjar de producera kollagen typ 2.

Uppfattar proteinet som normalt  Tanken med metoden är att de antigenpresenterande cellerna ska visa upp kollagenprotein för T-celler i sådan omfattning att dessa celler uppfattar kollagenet som något normalt och kroppseget.

Eftersom de antigenpresenterande cellerna själva producerar proteinet sänder de inte heller ut så kallade kostimulatoriska molekyler, som normalt utgör en startsignal för T-cellerna att attackera.

När T-cellerna passiviseras eller dör av denna uppvisning minskar de också produktionen av cytokiner. Det i sin tur nedreglerar tillverkningen av antikroppar mot kollagenet. Med detta nedregleras hela den kedja av händelser i immunförsvaret som leder till inflammatoriska processer i leder hos patienter med ledgångsreumatism.

Principen med behandlingen liknar mycket den som används vid så kallad hyposensibilisering av allergiker där man tillför små mängder av ett allergen. T-cellerna lär sig då med kontinuerligt ökande doser att detta är ett harmlöst protein som man inte behöver försvara sig mot.

Försök med protein i juice  Inger Gjertsson kom in på sitt forskningsområde som post doc-forskare vid University College London, där hon samarbetade med molekylärbiologen Kenth Gustafsson vid Institute of Child Health. Där har forskare i en mängd studier undersökt möjligheten att använda liknande virusvektorer för att behandla barn med genetiska bristsjukdomar.

När det gäller reumatologi har det länge funnits idéer om möjligheten att skapa toleransutveckling med hjälp av kollagen typ 2. Det har bland annat utförts försök med att tillföra proteinet till kroppen med hjälp av juice, utan framgång.

- Problemet med dessa försök är att proteinet har spridits förhållandevis okontrollerat i kroppen. Men med vår metod kan vi specifikt få DNA-sekvensen att gå in i de antigenpresenterande cellerna och få dem att aktiveras där. Det har inte gjorts tidigare, säger Inger Gjertsson.

Resultat från de studier som hittills har gjorts visar att de möss som behandlades med DNA-sekvenserna genom injektion i den blodbildande brässen fick signifikant lägre förekomst och svårighetsgrad av ledinflammation och dessutom signifikant färre T-hjälparceller i mjälten. De möss som behandlades intravenöst fick signifikant lägre förekomst av antikroppar mot kollagen än kontrollmössen.

Trots de positiva resultaten anser Inger Gjertsson att det är långt kvar till försök på människor.

- Det vi måste göra nu är att repetera dessa studier ett antal gånger. Därefter behöver vi undersöka mer specifikt vilka vita blodkroppar som påverkas och hur de påverkas. Om allt går vägen kan studierna leda till ett läkemedel för reumatisk sjukdom, förhoppningsvis inom en tioårsperiod, säger Inger Gjertsson.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News