Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

Trögt att få ut Paxlovid i öppenvården

Publicerad: 13 oktober 2022, 04:00

Det antivirala covidläkemedlet Paxlovid (nirmatrelvir, ritonavir) används hittills bara inom slutenvården. Nu undersöker en expertgrupp vid Sveriges Kommuner och Regioner möjligheterna att det även kan distribueras i öppenvården.

Foto: Pfizer, Jesper Cederberg

En expertgrupp vid SKR jobbar nu på en lösning för att göra det omtalade covidläkemedlet Paxlovid tillgängligt i svensk öppenvård, till exempel på äldreboenden. Men frågan är hur stort behovet är. (1 kommentar)

Ämnen i artikeln:

PfizerCovid-19SKRSkånes universitetssjukhusGöteborgs universitetDistriktsläkarföreningenLäkemedelSocialstyrelsenRedaktionens valToppnyheterToppnyheter infektion

Carl-Magnus Hake

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se


Paxlovid blev godkänt i EU i slutet av januari. Men det dröjde till i juli innan distribution i den svenska slutenvården kunde ske, via ett avtal mellan Socialstyrelsen och läkemedelsföretaget Pfizer om enligt uppgift 10 000 kurer. 

Någon distribution i öppenvården sker ännu inte, trots att det tablettbaserade läkemedlet egentligen är ett utpräglat öppenvårdsläkemedel. 

Läs också: Läkemedel mot apkoppor finns nu tillgängligt i Sverige 

– Problemet är att Pfizer inte sökt subvention för Paxlovid och att läkemedlet inte heller finns i det normala distributionssystemet till apoteken. Det är svårare än vad man kan tro för sjukvården att skapa egna sådana här logistikkedjor. Sjukvård får enligt lag inte agera öppenvårdsapotek. Men vi hoppas att det ska gå att ordna och har nyligen börjat undersöka saken, säger Maria Landgren, apotekare och ordförande i expertgruppen för nya covidläkemedel vid Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. 

Läkaren och coviddebattören Jan Lötvall, professor i klinisk allergologi vid Göteborgs universitet, är kritisk till den svenska hanteringen av Paxlovid och tycker att det är hög tid att en lösning kommer på plats. 

– Om andra länder har lyckats få ut det här läkemedlet i öppenvården borde Sverige också kunna det. Det är jätteviktigt att Paxlovid finns mer allmänt tillgängligt när nästa stora våg drar in, säger han. 

I slutenvården har Paxlovid främst brukats för behandling av patienter som av olika skäl har försvagat immunförsvar, även om användningen blivit lägre än vad experter trodde på förhand. En bredare grupp patienter i öppenvården skulle dock också kunna ha nytta av behandlingen, tror Fredrik Månsson, infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus och en av de ansvariga för det nationella vårdprogrammet för covid-19. 

– I vårdprogrammet har vi satt Paxlovid som förstahandsläkemedel för patienter med mild covid-19 om de har betydande riskfaktor för att utveckla svår sjukdom. Det kan gälla äldre, multisjuka patienter på särskilda boenden, även om de är vaccinerade, säger han. 

Fredrik Månsson flaggar dock för att det hittills inte kommit några tydliga signaler från öppenvården om ett sådant behov. 

– Vi vet helt enkelt inte hur stort det behovet är, säger han.

Läs också: Två grupper hade särskild nytta av Paxlovid mot covid-19 

Dagens Medicin bollar frågan till Marina Tuutma, ordförande i Distriktsläkarföreningen. Hon återkommer efter en snabb avstämning med några kolleger som arbetar mycket med äldre patienter: 

”De allra flesta patienter har fått fem vaccinsprutor och är mycket sköra individer. Flera har insjuknat i covid men endast fått lätta infektionssymtom och tillfrisknat bra. Man ser i nuläget inte ett behov av att ge Paxlovid.”

Maria Landgren, är läkemedelschef i Region Skåne och ordförande i expertgruppen för nya covidläkemedel vid Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Jan Lötvall, i mitten, är professor i klinisk allergologi vid Göteborgs universitet och medlem Vetenskapsforum covid-19 som är kritiska till den svenska pandemihanteringen. Fredrik Månsson är infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus och medlem i expertgruppen för covidläkemedel vid SKR.

Foto: Alicia Nilsson, Jan Kwarnmark, Skånes universitetssjukhus

Jan Lötvall är skeptisk till att det inte skulle finnas ett behov av Paxlovid i öppenvården:

– Bara i augusti dog det vissa veckor 20 personer per dag med covid-19. Kunskapen om det här läkemedlet är sannolikt inte så hög bland läkare i öppenvården då det inte gjorts några informationsinsatser från till exempel läkemedelskommittéer, säger han. 

I expertgruppen för covidläkemedel på SKR kommer man nu själva att försöka reda ut hur stort behovet av Paxlovid i öppenvården kan vara för att eventuellt äska nya uppköp via Socialstyrelsen, berättar Maria Landgren.

– Vi tittar också på vad som är bästa sättet för att distribuera Paxlovid till öppenvården om inte Pfizer kan tillhandahålla det via apotek. Kanske kan vi använda kommunernas läkemedelsförråd, säger hon.

På Pfizer i Sverige meddelar informationschefen Ulrika Goossens att en normal subventionsansökan är på gång för Paxlovid, men hon kan inte säga när den ska skickas in.

Covidläkemedel upphandlas centralt

Sedan tidigt i pandemin har läkemedelsföretagen sålt nyutvecklade covidläkemedel till länder via upphandlingar, utanför normala distributionskedjor. I Sverige har Socialstyrelsen haft ett sådant uppdrag gällande covidläkemedel i slutenvården. Något uppdrag för upphandling av covidläkemedel till öppenvården har myndigheten inte haft.

Sämre effekt hos vaccinerade

Det antivirala läkemedlet Paxlovid (nirmatrelvir, ritonavir) fick stor uppmärksamhet när resultat för en fas 3-prövning visade att det kunde förebygga nästan 90 procent av alla sjukhusinläggningar och dödsfall när det gavs tidigt i förloppet till ovaccinerade covidpatienter med hög risk att drabbas allvarligt av infektionen.

Men senare har en annan fas 3-prövning inte kunnat visa någon tydlig effekt hos vaccinerade patienter med riskfaktorer eller hos ovaccinerade patienter utan riskfaktorer. Observationsstudier från Israel och Hongkong har dock pekat på att äldre vaccinerade patienter kan ha nytta av behandlingen, även om den absoluta effektstorleken är mindre än hos ovaccinerade.

I Storbritannien pågår nu två större prövningar, Recovery och Panoramic, med läkemedlet hos vaccinerade patienter.

Paxlovid består av två läkemedelssubstanser: nirmatrelvir, som hämmar virusproteaset hos sars-cov-2, samt ritonavir, som blockerar det läkemedelsnedbrytande enzymet cyp 3A4 och därmed ger högre nivåer av nirmatrelvir. Eftersom flera andra vanliga läkemedel bryts ner via samma enzym föreligger interaktionsrisk för många patienter.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-10-14

Precis som det står längst ner i faktarutan i artikeln finns det en stor interaktionsrisk för många läkemedel och många kontraindikationer för Paxlovid, var god se FASS för en lång lista. Därför tror jag att användningen kommer vara mycket begränsad på SÄBO även om man lyckas lösa logistiken, för att många multisjuka äldre kommer ha kontraindikationer för läkemedlet. Några få exempel ur den långa listan av kontraindikationer är statin- och alfuzosinbehandling. Interaktionslistan är ännu längre. Därför använder man i en del andra länder, t ex Tyskland, ett annat antiviralt läkemedel, Lagevrio till den här patientgruppen. Lagevrio finns dock inte tillgänglig i Sverige. 

När det gäller logistiken, så tror jag att användningen av de kommunala läkemedelsförråden skulle vara en bra lösning, men frågan är som sagt om läkemedlet ens skulle komma till användning.

Julia Eisenberg, distriktsläkare, Linköping

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev