Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

Trycket avgör hur många som dör på iva

Publicerad: 27 april 2021, 07:57

Ju fler som vårdas på intensiven på grund av covid-19, desto mindre är chansen att komma levande därifrån. Arkivbild från Östra sjukhuset i Göteborg.

Foto: Björn Larsson Rosvall /TT

”Att 'platta till kurvan' är alltså inte ett teoretiskt resonemang utan har betydelse för liv och hälsa för riktiga personer”, säger Thomas Lindén på Socialstyrelsen.


Ämnen i artikeln:

Covid-19IntensivvårdSocialstyrelsen

 Dödligheten bland de patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (iva) på grund av covid-19 tycks gå jämna steg med hur belastningen ser ut, något som i sin tur styrs av smittspridningen.

– Om det kommer in många samtidigt, ökar dödligheten. Så om man ska bli sjuk, ska man alltså bli det när ingen annan blir sjuk, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Under våren sjönk dödligheten bland dem som vårdades på iva på grund av covid-19 successivt. Från knappt 25 procent i mars, till strax under 10 procent i september.

Då, i somras, tolkade Socialstyrelsen och sjukvården förbättringen som att sjukvården nu hade lärt sig så pass mycket om sjukdomen att den blivit bättre på att behandla patienterna. Därutöver hade också ett antal nya läkemedel införlivats i behandlingen, som kortison och blodförtunnande läkemedel.

Läs mer: Nya insikter har lett till bättre vård av covidsjuka 

Belastningen avgörande

Men till allas förvåning ökade dödligheten i höstas, i takt med att smittspridningen tog fart igen. I december var dödligheten plötsligt uppe i 20 procent, för att därefter vända ner igen i januari.

Den högre dödligheten i höstas skulle kunna förklaras med att fler äldre vårdades på intensiven i höstas, men även om man tar hänsyn till detta var dödligheten bland dem som erhöll intensivvård betydligt högre under den så kallade andra vågen, än vad den var i slutet av sommaren.

I stället visar det sig att dödligheten på iva till stor del tycks bero på belastningen. Ju fler patienter på iva, desto högre dödlighet bland de inlagda, och tvärtom.

”Att 'platta till kurvan' är alltså inte ett teoretiskt resonemang utan har betydelse för liv och hälsa för riktiga personer”, säger Thomas Lindén på Socialstyrelsen. Arkivbild.

Foto: Pontus Lundahl/TT

– När belastningen på sjukvården ökar, så har det ett pris i termer av kvalitet och möjlighet att överleva sin vård, säger Thomas Lindén.

Enligt Thomas Lindén visar sambandet att myndigheternas mantra det senaste året om att följa rekommendationerna för att på så vis ”platta till kurvan” inte är ett teoretiskt resonemang, utan en högst påtaglig verklighet som avgör ens chanser att överleva vården.

Utspädd expertis

– Det är alltså mycket bättre om patienter kommer in under en längre period, än många samtidigt, säger Thomas Lindén.

Den statistik som Socialstyrelsen publicerat sträcker sig endast fram till januari i år, men myndigheten följer löpande utvecklingen, och enligt Thomas Lindén har trenden fortsatt även i år.

– Den fortsatta kurvan till och med mars stödjer hypotesen att belastningen har den här effekten, säger han.

Exakt vad orsaken till detta samband är, vet inte myndigheten.

– Om man höjer kapaciteten och bygger ut antalet platser rent numerärt, så blir det platser där lokalerna inte är anpassade och det blir en utspädning av de personer som kan intensivvård, säger Thomas Lindén.

Johan Nilsson/TT

Dessa vårdas på iva

En majoritet (71 procent) av de patienter som vårdas i intensivvård på grund av covid-19 är män, och den största åldersgruppen är personer mellan 60 och 69 år. Medianåldern ligger på 63 år.

 

Många av patienterna, nästan 80 procent, har haft underliggande sjukdomar och bedömts som riskgruppspatienter. Det handlar bland annat om diabetes, högt blodtryck, hjärtsjukdom eller fetma.

 

Antalet dagar från insjuknande till iva-vård är i snitt 10,9.

 

Källa: Svenska intensivvårdsregistret, Socialstyrelsen

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!  Kommentarer publiceras efter granskning.

 

TT

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev