Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

Två års fortbildning visade sig vara helt bortkastade

Publicerad: 14 februari 2006, 14:12

Kristina Öh-Jansson satsade två år på att bli avancerad specialistsjuksköterska. Men när utbildningen var klar visade det sig att den inte var värd så mycket.


Kristina Öh-Jansson arbetade som distriktssjuksköterska och ville gå vidare i karriären. Hon vidareutbildade sig till avancerad specialistsjuksköterska och arbetar inom primärvården i Skaraborg. Kristina Öh-Jansson trivdes, kände att hon inte bara kommit vidare i sitt yrke utan även höjt sin medicinska kompetens. Som en av de fyra första avancerade specialistsjuksköterskorna tyckte hon att det kändes viktigt att staka ut vägen för ett nytt arbetssätt - för en helt ny yrkeskår.

Det var för knappt ett år sedan, och Dagens Medicin uppmärksammade de nya så kallade np-sjuksköterskorna, nurse practioner, som funktionen kallas i England, i en artikel i nr 12/05.

Nu har Kristina Öh-Jansson ändrat sig. Hon ser inte längre någon framtid med sitt yrke, utan anser att hennes 80 poäng är bortkastade och vill istället utbilda sig till läkare. Förskrivningsrätten är den främsta orsaken.

- Det är frustrerande att vi får utföra läkaruppgifter - och sedan måste vi skrapa med foten hos läkaren för att få ut receptet. Vi borde få skriva ut antibiotika, säger hon.

Möter motstånd från kliniker  Tanken inför utbildningen var att specialistsjuksköterskorna skulle få rätt att skriva ut antibiotika. Men socialdepartementet avslog den dispensansökan som primärvården i Skaraborg skickat in just för specialistsjuksköterskor. Även Läkemedelsverket sade nej.

Kristina Öh-Jansson säger att läkarna på vårdcentralerna där hon arbetar litar på hennes bedömning. De träffar inte patienten, utan skriver ut de recept som hon föreslår. Men som np möter hon motstånd från vissa kliniker. Hon har rätt att remittera exempelvis infektionsförlopp till specialister - men blir ifrågasatt när hon gör det.

- De undrar om läkare har bedömt patienten. I värsta fall får vi ta tillbaks patienten och göra om allt - helt idiotiskt, anser hon.

Därför siktar hon på att bli läkare. Trots att hon har tagit 60 poäng i medicin i sin np-utbildning och utfört vissa läkaruppgifter räknas inte detta vid antagningen på läkarutbildningen. Därför hamnade hon i betygskvoten - men kom inte in.

- Mina medicinpoäng känns bortkastade, säger hon.

Godtar endast medicinska skäl  Förklaringen till att hennes medicinska poäng inte är värda något i antagningen är enkel, enligt Klara Dahlstrand, antagningsansvarig vid Göteborgs universitet.

- När man söker en grundutbildning enligt högskoleförordningen kan man antas via gymnasiebetyg eller högskoleprov. Hon kan göra högskoleprovet och lägga till 0,5 i arbetslivserfarenhet.

Varför kan hon inte komma in av särskilda skäl?

- Hos oss är det fastställt av styrelsen att vi enbart godtar medicinska skäl som särskilda skäl. Är man väldigt nära men lider av exempelvis dyslexi kan man få förtur, säger hon.

Att Kristina Öh-Jansson är pilotfall, som en av de första np som söker till läkarutbildningen i Göteborg, är inget som antagningsenheten har diskuterat.

Själv tycker Kristina Öh-Jansson att Göteborgs universitets antagningssystem är stelbent och enkelspårigt.

Vad ska du göra nu?

- Jag ska göra högskoleprovet och söka till läkarutbildningen. Kommer jag inte in hoppas jag på någon form av utvidgad förskrivningsrätt. Vi som är np borde hamna i en egen klass för sig - vi har mycket mer kompetens än våra kollegor som inte gått programmet, säger Kristina Öh-Jansson.

Sara Johansson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News