Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infektion

Ursprung klarlagt för resistenta bakterier i miljön

Publicerad: 9 januari 2019, 08:53

Mänsklig avföring kan ofta förklara förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i miljön. Det visar en studie av forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.


Ämnen i artikeln:

Sahlgrenska akademinGöteborgs universitet

Det finns en oro kring att antibiotikaresistenta bakterier påträffas i miljön, men det finns olika teorier om ursprunget. Den nya studien, som publiceras i Nature Communications på tisdagen, pekar mot att resistenta bakterier i miljön verkar komma direkt från mänsklig avföring – snarare än att de selekterats fram på grund av antibiotikarester i miljön.

– Förekomsten av resistenta bakterier i miljön korrelerar mycket väl med förekomsten av ett speciellt bakterievirus som bara finns i mänskliga tarmbakterier, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi, och en av författarna bakom studien.

Fynden skulle förklara att förekomsten av resistenta bakterier är mycket mer vanlig i andra delar av världen där man inte renar avlopp, utan mänsklig avföring förs direkt ut i naturen.

Det är människans bruk av antibiotika som har orsakat att bakterierna i tarmen, och därmed i vår avföring, har blivit mer resistenta. Men mänsklig avföring är inte den enda ursrpunget till resistenta bakterier.

– Det finns miljöer som har höga halter av antibiotika, till exempel utanför läkemedelsindustrier. Där finns inte mycket avföring men ändå mycket stor förekomst av resistenta bakterier, säger Joakim Larsson.

– Där har antibiotikan givit bakterierna en fördel och riskerar att driva fram nya former av resistens.

Enligt forskarna utesluter inte studiens resultat att låga halter av vissa antibiotika i miljön kan selektera för resistenta bakterier, vilket annan forskning tyder på.

– Vi behöver mer forskning för att ta reda på vad låga halter av antibiotika i miljön betyder, säger Joakim Larsson, och syftar särskilt på antibiotika som utsöndras i kiss och bajs och når miljön via våra toaletter och reningsverk.

I studien har forskarna inte undersökt kopplingen mellan resistenta bakterier i miljön och avföring från djurnäringen. Bakom studien står även forskarna Antti Karkman och Katariina Pärnänen.

JONAS DAGSON/TT, DAGENS MEDICIN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev