”Vården inväntar våra svar för att ta beslut”

Det var under sportlovet som de första proven för covid-19 började trilla in på Karolinska universitetslaboratoriet där Anne Kelly är sektionschef för en av enheterna på klinisk mikrobiologi.

– Den första veckan analyserade vi drygt 150 prov, säger hon.

Redan veckan därpå ökade antalet prov till 2 000. Och vecka 12 beslöt sig verksamheten att ställa om och personalen tillfrågades om de kunde börja arbeta natt.

– Vi insåg att vi behövde ändra våra arbetstider för att snabba på svarstiderna som då låg på ett dygn ungefär. I dag ligger svarstiderna på cirka tio timmar, säger Anne Kelly.

Just nu arbetar två personer på laboratoriet varje natt. Men totalt är sex personer kopplade till nattarbetet för att köra analyserna.

– De som arbetar är biomedicinska analytiker och laboratorieingenjörer, som är de som utför analyserna. Sedan har vi biologer i beredskap för att kunna hantera problem med tekniken av analysen och läkare i beredskap som svarar ut proverna, säger Anne Kelly.

Hon tror att vårdplatsläget i Region Stockholm hade sett helt annorlunda ut om verksamheten inte hade ställt om till att bli ett dygnet runt-laboratorium.

– Vården inväntar ju våra svar för att kunna avgöra vad de ska göra med patienterna. Ju snabbare svar vi levererar, desto snabbare kan de ta beslut om vad som måste göras. Ju mer vi kan göra för att snabba på våra svar, desto bättre blir det för patienten, men också för hela vårdplatsläget, säger Anne Kelly.

Den 22 april slog laboratoriet rekord med över 1 000 analyserade prov på ett dygn. Och enligt Anne Kelly har man inte sett tecken på någon avmattning i provmängden.

– Vi jobbar därför kontinuerligt med att få så korta svarstider som möjligt. Just nu väntar vi på att få ut snabbare analysplattformar lokalt på sjukhusen så att vi slipper alla transporter in till våra laboratorier i Solna och Huddinge. Målsättningen är att få ner svarstiden ytterligare till förhoppningsvis mellan två och fyra timmar, säger hon.

Proverna som kommer till laboratoriet kommer dels från sjukhusen, men också från de mobila team som provtar personer på äldreboenden och i hemmen.

För två år sedan genomfördes ett pilotprojekt på bakteriologen där personalen arbetade dygnet runt under två veckor. Detta för att se vilken effekt det hade på svarstiderna och vårdplatsläget.

– Det hade jättebra effekt med upp till 10 till 12 timmar snabbare svar på bland annat  blododlingar där varje timme är livsviktig för patienten. När pandemin var ett faktum var det bara att öppna skrivbordslådan och applicera samma koncept på virologen. Vi har inte tidigare lyckats få finansiering till att genomföra en längre studie på effekterna av dygnet runt-verksamhet på Klinisk mikrobiologi vilket förstås kräver utökad personalstyrka. När pandemin är över hoppas jag att vi har tillräckligt mycket data för att visa att det är värt att ha delar av den mikrobiologiska diagnostiken öppet dygnet runt, säger Anne Kelly.

Sedan coronapandemin bröt ut i Sverige har laboratoriets personal fått lägga allt annat åt sidan.

– Det är intensivt, och många jobbar betydligt mer - både kvällar, helger och nätter. Men läget är under kontroll. Vi är ett ackrediterat laboratorium vilket innebär att våra svar är kvalitetssäkrade och våra metoder är ordentligt validerade. Företagen är bra på att göra reklam för sina produkter, men vi måste ju säkerställa att det stämmer, säger hon och fortsätter:

– Vi befinner oss i en exceptionell situation som kräver exceptionella medarbetare och det har vi verkligen hos oss, säger hon.