Allt fler betalar sin egen fetmakirurgi

– Det finns många saker man kan säga om denna utveckling. Men i grund och botten är det en orättvisa att mer välbeställda och aktiva patienter kan köpa sig till denna effektiva metod mot en folksjukdom. Andra har inte den möjligheten, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare i riksförbundet Hobs, Hälsa oberoende av storlek.

Enligt en ny rapport från fetmakirurgiregistret Soreg ökade andelen patienter som valde att betala sina operationer själva från 13 procent 2015 till 18 procent 2016. I absoluta tal var det förra året runt tusen patienter som valde detta betalningssätt, en ökning med runt 180 patienter jämfört med 2015.

Som Dagens Medicin har skrivit om förut, se nr 34/16, finns det dock stora regionala skillnader i hur ofta patienten betalar sin operation själv. Förra året låg Skåne och Västra Götaland i topp, med 29 respektive 27 procent privatfinansierade operationer. Trenden verkar dessutom hålla i sig. Enligt preliminära siffror från Soreg är hittills 19 procent av operationerna egenfinansierade under 2017. Och i Skåne ska mer än var tredje operation ha betalats ur egen ficka under innevarande år.

– Vården skiljer sig kraftigt mellan regionerna. Kanske syns detta tydligast i att det finns olika kriterier för fetmakirurgi, dels kring BMI-gränser men också hur länge man ska ha haft fetma innan operation är aktuell, säger folkhälsovetaren Ida Karlsson, som har skrivit en rapport vid Göteborgs universitet.

Den bygger på en kartläggning som gjordes av landstingens vård vid vuxenfetma under oktober till december 2016. Där framgår bland annat att elva landsting eller regioner hade BMI-gränsen 35 för personer utan fetmarelaterade sjukdomar, medan tio hade BMI-gränsen 40. En region hade gränsen 38 till 40.

– Det finns också olika sätt som uppföljning görs på efteråt, i primärvården eller på specialiserad klinik, säger Ida Karlsson. I vissa landsting ska patienten ha haft fetma i fem år innan operation görs, i andra finns ingen sådan gräns.

Enligt Björn Eliasson, processledare för övervikt och fetma i Västra Götalandsregionen, visar rapporten att det finns ett mycket stort behov av nationella riktlinjer för fetmavården.

– Detta saknas i dag. Men jag hoppas att det nya initiativet från SKL med nationella vårdprogram för ett flertal diagnoser kan vara en lösning, säger han.

Det finns ingen enkel förklaring till utvecklingen och de regionala skillnaderna. Det är till exempel inte entydigt så att fler patienter väljer att betala själva i landsting som begagnar sig av de mer strikta kriterierna för fetmakirurgi, det vill säga med BMI 40 för de patienter som inte har fetmarelaterade sjukdomar, till exempel typ 2-diabetes.

Både Skåne och Västra Götalandsregionen har det kriteriet, men det har även Region Örebro län, där andelen privatbetalande är lägst, 2 procent. Registret Soreg skriver i sin rapport att ”den offentliga sjukvården tvingar allt fler att själva betala för sin vård”.

– Generellt finns det mer och mer brist på operationsutrymme och då prioriteras snarare cancerkirurgi än benign planerad kirurgi. Vi tycker oss se ett mönster där landsting som på olika sätt försökt begränsa utbudet har störst andel privatfinansierade operationer, säger Ingmar Näslund, fetmakirurg vid Universitetssjukhuset Örebro och biträdande registerhållare för Soreg.

Men det är ju knappt några köer till fetmakirurgi längre?

– Nej, även om det finns tendenser till att de ökar. Men det handlar också om begränsningar i till exempel hur patienter remitteras från primärvården, säger Ingmar Näslund,

Från Region Skånes sida har man liten förståelse för argumentationen om begränsat utbud.

– Jag är inte jättebekymrad. Vi har samma kriterier för fetmakirurgi som många andra landsting. Aleris, som utför de privata operationerna i Skåne, säger att de som betalar själva inte uppfyller regionens kriterier. De har också nyligen öppnat en ny verksamhet vid knutpunkten Malmö arena. Tillgången till privat fetmakirurgi spelar sannolikt roll, säger Sven Oredsson, medicinsk rådgivare på avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning.

Inte heller Västra Götaland säger sig ha begränsat tillgången till fetmakirurgi.

– Vi har haft samma kriterier för fetmakirurgi under många år och har samsyn mellan kirurger och medicinare. Jag har faktiskt ingen bra bild av vad som kännetecknar de privatbetalande, säger vårdprocessledaren Björn Eliasson.

Fetmaoperationerna blir färre men antalet ingrepp som patienter betalar själva ökar. I Skåne tar var tredje sin egen nota. Enligt Jenny Vinglid på Hobs bidrar sjunkande priser till att fler väljer att betala själva.

– För några år sedan kunde du inte få en operation för under 90 000 kronor. Nu kan du få en för 54 000 kronor. Då blir det också lättare att ta lån. Patienterna har överlag blivit mer medvetna och väljer privat kirurgi för att de kan styra mer själva, till exempel vilken operationsmetod eller om de vill betala extra för tätare uppföljning efteråt, säger hon.

Enligt Jenny Vinglid har situationen i Skåne också påverkats av att regionen år 2015 ändrade sina kriterier från BMI 35 till 40 för dem utan fetmarelaterade sjukdomar.