Få hela storyn
Starta din prenumeration
Kirurgi
Publicerad: 13 april 2022, 08:46
Det råder brist på donerade kroppar, som bland annat används för att kirurger ska kunna träna upp sina färdigheter.
Foto: Bertil Ericson / TT
Brist på donerade kroppar begränsar möjligheterna för kirurger att vidareutbilda sig. Nu hoppas Sahlgrenska akademin i Göteborg att fler ska bli donatorer.
– Vi skulle behöva fördubbla vår volym, säger Magnus Braide vid Sahlgrenska akademin.
Många är medvetna om att man efter döden kan välja att donera sina organ, men färre vet att man kan gå steget längre och donera hela kroppen. Då används den för undervisning av läkarstudenter och, om du bor i södra eller västra Sverige, färdighetsträning för kirurger.
– Kirurger som opererar behöver ha en bra hantverksskicklighet, det är en viktig del av yrket. Då är det bra att kunna träna på kroppar där det är riskfritt, säger Magnus Braide, professor i anatomi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och föreståndare för Kirurgisk anatomiskt träningscentrum, KAT.
Läs också: Kirurger vill öva på avlidna människor
De donerade kropparna används för att kirurgerna ska kunna öva på särskilt svåra operationer, lära sig nya tekniker och träna på sällsynta operationer som sker för sällan inom den vanliga sjukvården för att de ska få rutin. Dessutom används de för att undervisa läkarstudenter i anatomi.
Magnus Braide, professor i anatomi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och föreståndare för Kirurgisk anatomiskt träningscentrum, KAT.
Foto: Sahlgrenska akademin/TT
Behovet är stort, men kropparna är alldeles för få.
– Vi skulle behöva fördubbla vår volym. Som det är nu närmar vi oss 600 donatorer, men vi behöver betydligt fler, säger Magnus Braide.
Braide nämner Danmark som ett exempel, där de enligt honom har ungefär tio gånger fler donatorer per invånare än vad som finns i Sverige.
Göteborgs universitet är först, och hittills ensamma, i Sverige med att använda donerade kroppar för färdighetsträning för kirurger. I övriga Sverige reser läkare istället utomlands för att gå liknande kurser, berättar Braide.
– Jag tror att folk generellt vill donera eftersom det är en nyttig verksamhet, men här i Sverige är det nytt att använda donerade kroppar till de här ändamålen och det tar tid att bygga upp. Det är ett informationsproblem.
TT: Vad kan bristen på kroppar få för konsekvenser?
– Det minskar våra möjligheter att ge kurser. I förlängningen så får vi då mindre utbildade kirurger och det drabbar ju medborgarna i Sverige, säger Braide.
Alice Nordevik/TT
Kirurgisk anatomiskt träningscentrum, KAT, drivs genom ett samarbetemellan Göteborgs universitet och sjukvården.
Kropparna används för anatomiundervisning för läkarstudenter samt för färdighetsträning för kirurger. I vissa fall används de också i kurser som ges av medicintekniska företag, där kirurger kan få lära sig att arbeta med moderna operationstekniker.
Cirka 600 personer har ingått avtal med Göteborgs universitet om kroppsdonation. I nuläget når ett 20-tal kroppar universitetet varje år. Behovet är dock det dubbla.
Alla kan välja att ingå avtal. Donationen kan genomföras oavsett dödsorsak. Vid organdonation, eller behov av rättsmedicinsk undersökning, går det före.
Göteborgs universitet tar emot kroppar från Halland, Skåne, Västra Götaland.
Bor du i andra delar av landet kan du välja att donera din kropp till Karolinska Institutet, Umeå universitet eller Uppsala universitet. Den används då till anatomiundervisning för läkarstudenter.
Källa: Sahlgrenska akademin
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Kommentarer publiceras efter granskning.