Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kirurgi

Droppar gav protesen bättre fäste

Publicerad: 20 februari 2008, 09:20

En skvätt bisfosfonater på den avsågade benytan är en billig och enkel metod att få ledproteser att sitta fast bättre efter operation, hävdar forskare från Linköping. Även skruvar kan få bättre fäste.


Bisfosfonater hämmar osteoklaster, de benceller som deltar i nedbrytningen av benvävnad, och används i behandlingen av benskörhet. Men läkemedlen har fler användningsområden.

Bland annat pågår forskning om hur de kan användas i behandlingen av frakturer, och på Universitetssjukhuset i Linköping har Per Aspenberg och hans medarbetare visat att de får knäproteser att fästa bättre.

- Proteser som lossnar gör det för att benet intill bryts ned, och det här är en billig, enkel och ofarlig metod att motverka det, säger Per Aspenberg, professor och överläkare vid ortopediska kliniken.
för att testa hypotesen startade han och Maria Hilding, ortoped vid Centralsjukhuset i Västerås, för några år sedan en studie där 50 protespatienter randomiserades till höga doser av bisfosfonaten klodronat eller placebo under sex månader.

De följde sedan upp patienterna med radiostereometri, som innebär att små röntgentäta metallkulor sätts in i underbenet och i knäprotesen. Med hjälp av röntgen går det sedan att med stor precision avgöra om protesen har rört sig i förhållande till benet.

- Det visade sig att det fungerade, proteserna rörde sig mindre hos dem som fått bisfosfonater. Men det kan vara besvärligt att ta bisfosfonater i tablettform och dosen måste vara högre än vid behandling mot benskörhet, säger Per Aspenberg.

Han bestämde sig därför att testa att applicera läkemedlet lokalt. I december publicerade han och Maria Hilding de första resultaten från en studie med lokal behandling med ibandronat vid knäledsoperation, i tidskriften Acta Orthopaedica. Även här randomiserades 50 patienter till verksamt läkemedel eller placebo, koksaltlösning.

- Vi droppar helt enkelt bisfosfonat över den avsågade benytan. Benet är lite poröst och suger åt sig ungefär en milliliter. Sedan lägger vi på bencement och sätter fast proteserna som vanligt, berättar Per Aspenberg.

Radiostereometri visade även här att knäproteserna rörde sig mindre hos patienterna som fått bisfosfonater.

Efter sex månader rörde sig proteserna i genomsnitt 0,32 millimeter hos dem som fått bisfosfonat, jämfört med 0,45 i placebogruppen, vilket innebär att fler som fått placebo hade proteser som rörde sig riskabelt mycket. Skillnaderna mellan grupperna minskade med tiden, men enligt Per Aspenberg anses dock den initiala fixationen vara avgörande för hur bra protesen sitter på sikt.

Tillsammans med forskare vid bland annat Nationellt kompetenscentrum för ortopedi i Lund har han gjort statistiska analyser som stärker honom i övertygelsen att bisfosfonater skulle kunna ha klinisk relevans vid proteskirurgi.

Tidigare har man trott att patienter som får ledproteser fördelar sig efter en normalkurva, med avseende på hur väl proteserna sitter. Med avancerade statistiska analyser har forskarna visat att patienter med höftproteser i stället fördelar sig i två tydliga grupper – en större där proteserna sitter ordentligt fast och en mindre där de rör sig.

- Det är rimligt att tro att den andra kategorin löper större risk att få problem med protesen på lång sikt, säger Per Aspenberg.

Han och hans medarbetare har nu gjort samma analys med deltagarna i de två studierna om bisfosfonater och knäledsproteser. De opublicerade resultaten visar att de som fått placebo fördelar sig i en större grupp där proteserna rör sig mycket lite, och en liten grupp där proteserna sitter lösare.

- Men bland dem som fått bisfosfonater försvinner uppdelningen, i stället verkar  alla hamna i gruppen som rör sig lite, säger Per Aspenberg.

Även i Mölndal pågår en studie om bisfosfonater och protesfixation.

– Jag tror att den här behandlingen så småningom kommer att hitta en plats i proteskirurgin för riskgrupper, säger Johan Kärrholm, professor i ortopedi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev