Guide ska sålla bort olämpliga kirurger

– Den tekniska färdigheten är inte den viktigaste. Ofta när det handlar om fel och misstag inom vården sker det inom kommunikation och problemlösning, eller att man tappar överblicken över situationen och fattar fel beslut, säger Kristine Hagelsteen, forskare och barnkirurg vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Hon berättar att intervjuguiden har tagits fram för att minimera felrekryteringar av kirurger och professionalisera anställningsprocessen.

– När man använder en strukturerad guide får alla individer samma frågor. Det blir lättare att jämföra mellan de som söker och kolla referenser. I Sverige finns inga gemensamma riktlinjer, utan de flesta klinikchefer kör ostrukturerade anställningsintervjuer, säger Kristine Hagelsteen.

Innan guiden är klar att användas i skarpt läge utförs nu en validering inom ramen för ett pågående forskningsprojekt.

Guiden bygger på öppna frågor där individen bland annat får berätta hur den löser olika problem och situationer som kan uppstå. Det ingår även resonerande frågor som ”vad anser du är det viktigaste för att upprätthålla kompetens i rollen som kirurg?”, ”om du får kritik av en kollega, hur hanterar du det? och ”om patienten ifrågasätter din bedömning, hur hanterar du det?”.

Dessutom har forskarna, som Dagens Medicin tidigare rapporterat, tagit fram en lista på beteenden som bör få varningsklockorna att ringa. Listan riktar sig främst till handledare av ST-läkare, då olämplighet ofta märks tidigt. Det kan handla om övertro på sin egen förmåga, obeslutsamhet, oförmåga att ta instruktioner och bristande empati.

Hade listan med varningstecken och intervjuguiden kunnat fånga upp en extrem risktagare som Paolo Macchiarini?

– Jag vet inte. Han var oärlig, fuskade med forskningsresultat, hoppade över djurförsök och gick direkt på människor. Det är svårt att fånga det, men om man ser tecken på att någonting inte är rätt så ska man våga lyfta det, säger Kristine Hagelsteen.

Stöd finns också att få hos Svensk kirurgisk förening som nyligen uppdaterat sin utbildningsbok för kirurger. Vissa formuleringar har ändrats sedan förra upplagan som kom 2015, men framför allt har ett nytt avsnitt om hur kirurgisk färdighet ska kunna utvärderas tillkommit.

– Det som vi framför allt har gjort är att vi har lagt till bedömningsmallar så att man har något objektivt att gå på när man ska bedöma hur ST-läkarna blir bättre. Det kan vara hur de undersöker, hur kommunikationen med patienten är… Det finns också bedömningsmallar för olika ingrepp, säger Gabriella Jansson Palmer, utbildningssekreterare i Svensk kirurgisk förening.