Hög dödlighet efter PEG-operation

- Det är viktigt att man noggrant ser till allmäntillståndet och patientnyttan i varje enskilt fall innan man beslutar om operation, säger Jessica Frisk, forskare och ST-läkare vid kirurgkliniken.

Hon förklarar att majoriteten av patienterna som får en PEG inte dör på grund av operationen i sig, utan som en följd av sin grundsjukdom.

- Men i de fall där patienten avlider inom 30 dagar efter PEG-operationen, är det rimligt att anta att det finns en koppling till själva ingreppet. Och i vår studie var 30-dagarsdödligheten 27 procent, säger Jessica Frisk.

Hon betonar att en PEG-operation innebär en påfrestning både fysiskt och psykiskt, och den ska därför bara utföras om patienten verkligen har nytta av den.

- Handlar det till exempel om en döende patient är PEG inte ett bra alternativ, utan innebär bara ett onödigt lidande. I stället bör man satsa på dropp, sondmatning eller enbart palliativa insatser, säger Jessica Frisk.

PEG är en vanlig metod för att säkra näringstillförseln hos patienter som har svårt att svälja, dysfagi, på grund av olika sjukdomar. En PEG anläggs med hjälp av gastroskopi. Den inopererade katetern hålls på plats med hjälp av två stopplattor; en på insidan av buken och en på utsidan. Via katetern kan patienten sedan tillföras näringslösning eller flytande föda direkt till magsäcken.

Kort överlevnad bland äldre  I Norrköpingsstudien deltog samtliga patienter som fått en PEG under åren 2002-2004. Totalt ingick 64 patienter, varav fyra barn. Majoriteten av patienterna, 41 procent, hade sväljproblem på grund av stroke och var tredje som följd av en neurologisk sjukdom. Var femte led av cancer i matstrupen eller övre magmunnen.

Ingreppet utfördes under narkos med antibiotikaprofylax i de flesta fall. Studien visar att lokala komplikationer, som ytlig och djup infektion, var vanligast bland patienter med en cancerdiagnos.

Ett år efter ingreppet var 28 procent av patienterna vid liv, däribland de fyra barnen. En dryg femtedel av patienterna var över 80 år när de fick sin PEG. Denna grupp hade kort överlevnad, i genomsnitt cirka tio veckor. Extra hög risk att avlida hade äldre patienter som drabbats av sväljsvårigheter, på grund av stroke.

Svårt att stå emot trycket  - Sedan tidigare vet vi att PEG är ett bra alternativ för patienter med kroniska neurologiska sjukdomar eller vissa former av cancer, liksom patienter med sväljproblem på grund av utvecklingsstörning eller autism. Men åldriga strokepatienter har sällan nytta av en PEG, och detta är något som understryks av resultaten från vår studie, säger Jessica Frisk.

Hon anser därför att indikationerna för att anlägga en PEG bör skärpas, framför allt när det gäller strokepatienter över 80 år.

Jessica Frisk förstår att det ibland kan vara svårt som läkare att stå emot trycket från anhöriga som inte vill att patienten i livets slutskede ska lida av svält.

- Men en PEG-operation är inte så enkel och harmlös som många tror. Och som läkare måste vi förklara detta på ett bra sätt för de anhöriga, i stället för att lägga fel patienter på operationsbordet, säger Jessica Frisk.

Barbro Falk-Wadman