Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kirurgi

Inga belägg för att jouren kortar narkosläkarnas liv

Publicerad: 25 november 2002, 09:25

Det finns inget stöd för misstankarna att jourarbete förkortar narkosläkares livslängd. Det visar en ny studie kring hur narkosläkare fysiologiskt påverkas av jourarbete.


Bakgrunden till undersökningen, som genomförts vid Universitetssjukhuset i Lund, är den överdödlighet bland narkosläkare som Torsten Gordh, anestesiolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, redovisade i studien När dör doktorn?, se Dagens Medicin nr 34/00. I denna jämfördes livslängden för läkare inom olika specialiteter.  Det mycket uppmärksammade resultatet visade att narkosläkare i genomsnitt dör tio år tidigare än andra läkare. Stressig arbetsmiljö och mycket jourarbete har framförts som möjliga förklaringar till detta. Men den misstanken motsägs nu av överläkare Pelle Örbaeck och hans kollegor vid yrkes- och miljömedicinska enheten vid Lunds universitet, som står bakom den nya studien vilken presenteras vid Riksstämman i Göteborg denna vecka.  - Vår hypotes att jourarbete och sömnbrist skulle ge sämre insulintolerans och sämre lipidstatus, som i sin tur ger högre kolesterolvärden och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, visade sig inte stämma, säger Pelle Örbaeck.  Den enda påverkan som man kunde se var en ökning av sköldkörtelstimulerande hormoner, vilket är vanligt vid sömnbrist.  Analyserna blir klara i vår  Under våren har 20 narkosläkare och lika många barn- och öronläkare vid Universitetssjukhuset i Lund följts under en treveckorsperiod när de både arbetat dagtid och jour.  Resultaten visar att narkosläkarnas nivåer av insulin, glukos, testosteron och blodfetter inte påverkas negativt efter jourarbete. Inga skillnader kunde ses, varken jämfört med deras normalvärden under jourfria dagar eller med kontrollgruppen.  Inte heller kunde några skillnader uppmätas när det gäller allmänt välbefinnande, trötthet och sömn, jämfört med läkare som inte jobbat nattskift.  Pelle Örbaeck och hans kollegor är ännu inte färdiga med analyserna av hjärtaktivitet, sömnrytm och nivåer av stresshormonet kortisol. Dessa analyser beräknas vara klara under våren 2003.  Resultaten har ifrågasatts  Tidigare har arbetsmiljöinspektionen i Malmö granskat arbetsmiljön vid anestesikliniken på Universitetssjukhuset i Lund. Inte heller denna pekade på några speciella risker i arbetsmiljön. Både denna inspektion och den nya studien är en del i det åtgärdsprogram som Arbetsmiljöverket, arbetsmiljöinspektionen i Malmö, Läkarförbundet och Svensk förening för anestesi och intensivvård, SFAI, enades om efter larmrapporten om narkosläkares tidiga död.  Resultaten av Torsten Gordhs studie har ifrågasatts sedan de presenterades men ingen har hittills kunnat peka på några felaktigheter i studien. En amerikansk och en engelsk studie har givit stöd för resultaten. Däremot har studier i Danmark, Finland och Norge under fjolåret inte visat på förhöjd dödlighet bland narkosläkare.  Enligt Torsten Gordh finns det en mängd faktorer i arbetsmiljön som kan påverka narkosläkares livslängd. Narkosgas och blodsmitta ser han som mindre troliga orsaker i Sverige, medan många narkosläkare i USA drabbas av blodsmitta.  En annan faktor är många och korta avbrott i arbetet, samt att narkosläkare arbetar mer jour och natt än andra läkare. Men enligt Torsten Gordh kan det också vara statistiska tillfälligheter som spelat in och påverkat resultatet i hans studie.  - Det finns all anledning att vara vaksam och följa upp resultatet av vår studie, säger Torsten Gordh.

FOTNOT: Resultaten av Torsten Gordhs studie finns publicerade i novembernumret av Acta Anaesthesiologica Scandinavica.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev