Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kirurgi

Läkare: Det röda korset är inget skydd längre

Publicerad: 11 mars 2022, 07:49

En man håller upp ett rött kors på en buss med civila på väg att evakueras från den ukrainska staden Irpin.

Foto: Vadim Ghirda /TT

Sjukvården har blivit en militär måltavla i Ukraina, samtidigt som behovet av att skicka dit vårdpersonal är akut. Enligt Röda korset är det en ständig avvägning mellan det omedelbara behovet av hjälp och säkerheten för personalen.
– Just nu går det bara att prioritera primärt första hjälpen och livräddande hälsoinsatser, säger Nina Paulsen vid svenska Röda korset.


Ämnen i artikeln:

Rysslands invasion av UkrainaHjälpsändningarLäkare utan gränserKatastrofmedicinToppnyheter

Man får inte bomba sjukhus. Eller attackera dem på andra sätt i ett krig. På den punkten är folkrätten tydlig: civila byggnader ska fredas i väpnade konflikter och skyddet är extra starkt för just sjukhus.

Detsamma gäller hjälparbetare och andra som utför humanitära insatser – medicinska insatser och sjuka och skadade åtnjuter särskilt skydd, förutsatt att de är neutrala och oberoende.

Men under det pågående kriget är reglerna helt satta ur spel.

– Normalt har man kunnat sätta upp ett sjukhus med ett rött kors på taket för att visa att man är neutral och ska fredas. Nu har ett rött kors blivit ett militärt riktmärke i stället för ett skydd. Det finns ingen respekt längre för folkrätten – inga garantier alls. Det är en väldig obehaglig utveckling, säger Johan von Schreeb, kirurg och professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet.

Läs också: Skåne: Krigsflyktingar erbjuds gratis mediciner 

– Hur man i det läget gör med internationella humanitära hjälpinsatser är ingen lätt fråga, säger Johan von Schreeb, som själv arbetat i katastrofer runtom i världen de senaste 25 åren, och är en av grundarna av svenska Läkare utan gränser.

Samtidigt är det nödvändigt att få in läkare och sjuksköterskor snabbt som kan stärka upp vården av krigsskadade civila och soldater, framhåller han.

– Vårdpersonalen i Ukraina är helt slutkörd. Jag hörde bara häromdagen om en kirurg som jobbat en vecka i sträck, jag har själv testat det och så kan man inte fortsätta. Vi måste ha in mer personal, som dessutom kan vara oberoende vittnen, säger Johan von Schreeb.

"Normalt har man kunnat sätta upp ett sjukhus med ett rött kors på taket för att visa att man är neutral och ska fredas. Nu har ett rött kors blivit ett militärt riktmärke i stället för ett skydd", säger kirurgen Johan von Schreeb. Arkivbild.

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

När sjukvården hamnar mitt i skottlinjen riskerar inte bara soldater och civila som drabbas direkt av stridigheterna att dö för att de inte får vård i tid. Även all övrig vård drabbas, menar Nina Paulsen, katastrofrådgivare vid svenska Röda korset.

Ukrainska Röda korset och Internationella rödakorskommittén finns på plats och ger humanitär hjälp på flera håll i landet. Men att få in hjälp och personal är svårt och en ständig avvägning mellan risk och akuta behov.

– Just nu går det bara att prioritera primärt första hjälpen och livräddande hälsoinsatser. De personer som tas in utifrån av Internationella rödakorskommittén (ICRC) är krigskirurger, sjuksköterskor som är vana vid den här typen av situationer och anestesipersonal, säger hon men tillägger att ICRC även tittar på att ta in annan vårdpersonal så fort det är möjligt.

Som situationen ser ut nu når man heller inte ut med hjälp till alla som är i behov av den.

– Man kommer inte in i Mariupol, till exempel. Det varierar också från dag till dag beroende på säkerhet och att vi får det tillträde vi har rätt till, säger Nina Paulsen och fortsätter:

– När en konflikt bryter ut behövs hälsovården som mest och att då bli utsatt för attack är förfärligt.

Att det ukrainska sjukvårdssystemet var underdimensionerat redan innan kriget kom gör behovet av hjälpinsatser än större.

– Ukraina har till vardags bara en tjugondel av den hälso- och sjukvård av vad vi i Sverige lägger på sjukvård per person, och det var innan kriget började, säger Johan von Schreeb.

Det är inte första gången som Ryssland medvetet attackerar vårdinrättningar vilket visar att man satt det i system, menar Andreas Wladis, kirurg och professor i katastrofmedicin vid Linköpings universitet.

– Tyvärr har vi sett tidigare att Ryssland, framför allt i Syrien, på ett systematiskt sätt har attackerat just sjukvården. Det är helt fruktansvärt och ett direkt brott mot Genève-konventionerna, säger Andreas Wladis.

Att sjukvården blir en måltavla är ingen slump, menar han:

– Det är ett av de mest effektiva sätten att demoralisera en befolkning. Den dag man inte kan lita på att få vård för sina skador eller kroniska sjukdomar, då vågar man inte vara kvar.

Hanna Odelfors/TT

Malin Johanson/TT

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

TT

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev